Kursen som ger romer arbete

Flera kursdeltagare har redan skaffat jobb, bland annat som ungdomsledare och kaféägare. ”Det här kanske inte löser problemen för våra barn, men i alla fall för deras barn”, säger Mikael Tofteson, som sitter i förgrunden bredvid läraren Cajsa Tartsay.  Juliana Amico har lärt sig silversmide inom projektet och hoppas kunna vidareutveckla intresset.
Flera kursdeltagare har redan skaffat jobb, bland annat som ungdomsledare och kaféägare. ”Det här kanske inte löser problemen för våra barn, men i alla fall för deras barn”, säger Mikael Tofteson, som sitter i förgrunden bredvid läraren Cajsa Tartsay. Juliana Amico har lärt sig silversmide inom projektet och hoppas kunna vidareutveckla intresset.
Utanförskapet bland romer i Skarpnäck ska brytas i ett nystartat projekt. Hittills har ett flertal kursdeltagare fått jobb genom satsningen Romané Bucá i Skarpnäcks folkhögskola.

Hälsa står på schemat på Skarpnäcks folkhögskola och stämningen i den romska klassen är uppsluppen. Åldern varierar bland de 16 eleverna och de har skiftande bakgrund. Men alla dras med luckor i skolgången och har haft svårigheter på arbetsmarknaden, ett vanligt problem bland romer i Sverige.

– Den yngre romska generationen som har barn vet hur viktigt det är med utbildning. Men vår föräldrageneration har inte tyckt att skolan har varit så viktig. De har inte litat på myndigheterna, säger Mikael Tofteson, kursdeltagare och nyligen anställd som så kallad brobryggare vid Skarpnäcks stadsdelsförvaltning.

Tjänsten, som är den första i Stockholm, går ut på att bygga upp ett förtroende mellan romer och majoritetssamhället.

När Sverige införde skolplikt 1882 gällde den inte alla. Romska barn omfattades av skolplikten först 1962. Detta faktum tillsammans med århundraden av förtryck från svenska myndigheter har lett till att tilliten till skolan varit låg hos många romer.

Traditionellt har många romer i stället försörjt sig på hantverk, yrken som inte är lika gångbara i dag.

– Vi har en lång väg framför oss, vi har precis börjat. Det här kanske inte löser problemen för våra barn, men i alla fall för deras barn, säger Mikael Tofteson.

Utbildningsinsatsen ingår i Romané Bucá, ett tvåårigt internationellt projekt, och finansieras av Europeiska socialfonden och Skarpnäcks stadsdelsförvaltning med Sensus som projektledare. Upplägget har tagits fram i samarbete med romska företrädare. Syftet med utbildningen, som avslutas med praktik på en arbetsplats, är att fylla kunskapsluckor i ämnen som matematik och samhälle.

Trots att kursen startade så sent som i oktober förra året har flera av eleverna redan fått arbete.

Läraren Cajsa Tartsay är en av eldsjälarna i utbildningsprojektet. Hon hoppas att det kan permanentas och att det leder till en ömsesidig kulturell förståelse.

– Det är tyvärr fortfarande så att vi har fördomar mot romer och vice versa. Men när vi läser om romsk kultur och jämför med den svenska hittar vi mer likheter än olikheter.

Fakta

En del av Sverige sedan 1500-talet

De första romerna kom till Sverige i början av 1500-talet.

Olika romska grupper har skillnader i språk, kultur och seder.

Århundraden av förföljelse har lett till att romer som överlevnadsstrategi levt i slutna grupper och värnat om sin kultur och sitt språk, romani.

400 romer bor i Skarpnäck.

Källa: Delegationen

för romska frågor