Min lokala hjälte

Kvartersnamn röjer historien

Namnen sänder hemliga meddelanden om stans historia. Ner mot Barnhusviken till höger låg Rörstrands porslinsfabrik.
Namnen sänder hemliga meddelanden om stans historia. Ner mot Barnhusviken till höger låg Rörstrands porslinsfabrik.
Visste du att Bergianska trädgården från början låg i Vasastan? Eller att det har funnits en lokfabrik vid S:t Eriksplan?

Titta på kvartersnamnen, så får du veta.

Den som går Vasagatan norrut från Centralstationen är väl sällan ute och strosar för nöjes skull. De flesta som ilar fram här har bråttom till jobbet eller ska hinna med ett tåg.

Men om man någon gång har tid kan man kika på gatskyltarna. Där det i dag står moderna hotell och kontorshus finns kvartersnamnen Kortbyrån, Pennfäktaren och Pensionären uppsatta i gathörnen. Namn som har sin förklaring ett knappt sekel tillbaka.

Kortbyrån heter så eftersom Livsmedelskommissionen hade kontor här under första världskriget. Det var en myndighet som delade ut så kallade ransonerings-kort, kort som behövdes för att få handla bristvaror som bröd, potatis, mjölk och kaffe.

Pennfäktaren intill är en hyllning till alla de tidningsredaktioner som förr fanns i Klara. I kvarteret fanns 1925–34 ett kafé där författare som Harry och Moa Martinsson gärna satt och lokalen hette senare just Pennfäktaren. Pensionären har fått sitt namn efter Statens Järnvägars änke- och pupillkassa.

Går man uppför Torsgatan mot S:t Eriksplan kommer man till kvarter vars namn vittnar om Stockholms industrihistoria. I Birkastan heter de sådant som Koppen, Leran, Fajansen, Eldaren och Kakelugnen och är ett minne från Rörstrands porslinsfabrik som då låg nere vid Barnhusviken. Fabriken grundades 1726 och direktionen hade sina bostäder på Rörstrands slott som låg i kvarteret Stengodset där den stora Filadelfiakyrkan finns i dag.

Fabriken flyttade på 1920-talet till Göteborg.

I det närliggande Atlasområdet finns kvarteren Loket, Tendern, Pistongen, Kolven och Lokstallet. 1873 kom industriföretaget Atlas hit och började så småningom tillverka lok, järnvägsvagnar och – broar. Företaget slogs ihop med Diesels Motorer, fick namnet Atlas Diesel och tillverkningen flyttade på 1920-talet ut till Sickla. Senare blev det Atlas Copco.

I området ovanför Vasaparken har kvarteren namn som Liljan, Kamelian, Rosen, Pionen och Kejsarkronan. De påminner om att Bergianska trädgården anlades här av bröderna Bengt och Peter Jonas Bergius i mitten av 1700-talet. Trädgården, som först hette Bergielund, låg mellan det som i dag är Karlbergsvägen och Vasaparken.

När bröderna dött donerades trädgårdens alla växter till Kungliga Vetenskapsakademien och 1885 flyttade den ut till Frescati, där den fortfarande ligger.

Går man längre nedåt Odengatan heter kvarteren sådant som Kikaren, Tuben, Astraea, Nebulosan, Sirius, Karlavagnen, Planeten, Kometen, Stjärnfallet, Orion och Polstjärnan. Namnen kommer förstås av observatoriet som invigdes på kullen 1753. Man tyckte det var en bra plats för stjärnskådning ovanför stadens rök och sot. Omgivningarna då var lantliga, men när Vasastan blev mer tättbebyggt och fick elektrisk belysning blev det svårare att göra observationer. 1929 flyttade verksamheten ut till Saltsjöbaden.

Pennfäktaren intill är en hyllning till alla de tidningsredaktioner som förr fanns i Klara.

Fakta

Kvartersnamnen infördes på 1600-talet

Stockholm var först med kvartersnamn. De infördes på 1600-talet för att hålla reda på att fastighetsägarna betalade tomthyra.

Namnen kan härstamma från topografin – till exempel kvarteret Brunkhuvudet efter Brunkeberg – eller efter någon som bott i kvarteret eller någon verksamhet som funnits där, som till exempel kvarteret Väderkvarnen. Källa: kvartersnamnen i Stockholm och deras ursprung av Carl Magnus Rosell