Kvinna anklagar kollega för att ha tafsat

Händelsen som utretts ska ha inträffat i en hiss på kommunen.
Händelsen som utretts ska ha inträffat i en hiss på kommunen.
En internutredning kring en händelse i en hiss på stadshuset har nyligen avslutats. En kvinna menar att hennes manliga kollega tafsat och försökt kyssa henne, medan mannen menar att han bara gav kvinnan en kram.

I slutet på oktober gick två tjänstemän, en man och en kvinna, anställda på samma avdelning, in i en hiss på stadshuset.

Där menar kvinnan att mannen tafsat på henne och försökt att kyssa henne. Hon ska då ha puttat i väg honom och sagt att ”vi är kollegor och inget annat”.

Mannen menar dock att han bara kramat om sin kollega för att visa att han uppskattade henne, något som han brukar göra, och att han aldrig tänkt att de var något annat än kollegor.

Kvinnan menar att hon blev väldigt chockad av händelsen, och dagen efter tog upp saken med sin kollega. Han gick då till enhetschefen för att berätta vad som hänt i hissen.

”Grabbig jargong”

Enhetschefen fick även höra kvinnans version och gjorde efter det en anmälan om kränkande särbehandling med sexuella anspelningar. En extern firma drog strax därpå igång en internutredning.

Kvinnan berättar för utredarna att det på avdelningen råder en ”grabbig jargong” och att det dras sexistiska och homofobiska skämt, något som hon inte accepterar. Hon menar också att mannen sagt åt henne att inte vara ”rädd och ängslig”.

Mannen å sin sida menar att han inte alls känner igen den bilden, att han och kvinnan har en god relation och att hennes version om vad som hänt i hissen är förtal mot honom.

Olika versioner

Eftersom mannen och kvinnan har så olika versioner av vad som hänt så intervjuade utredarna även en annan person som fått beskriva kulturen på arbetsplatsen.

Hen berättade att en intern grupp sätter upp regler för vad som är accepterat och att det är svårt att veta var gränsen mellan det som är privat och det som är jobbrelaterat går.

Utredarna skriver dessutom i sin rapport att medarbetarna anammat de regler och normer som den interna gruppen satt upp. De ser det dessutom som en brist att ledningen inte informerat om rutinerna kring kränkande särbehandling och diskriminering för att säkerställa att medarbetare inte ska ställas utanför gemenskapen.

Utredarna kom så småningom fram till att det var en kränkande handling av mannen att krama/tafsa på kvinnan men att det inte finns belägg för att kränkningen skulle vara av sexuell natur.

Dessutom anser de inte finns någon maktobalans mellan mannen och kvinnan, och att det därför är bådas ansvar att våga säga i från.