ANNONS

Kvinnodagen: Här är Lidingös kända och okända kvinnokämpar

Tora Dahl, Monica Zetterlund och Hedvig Nordenflycht
Tora Dahl, Monica Zetterlund och Hedvig Nordenflycht är några framstående kvinnor som bott på Lidingö.
Entreprenörer, författare och konstnärer.
Lidingö har en rik kvinnohistoria – som för många är relativt okänd.
– Kunskapsluckan är så stor, säger Lina Thomsgård, chef för Stockholms Kvinnohistoriska.
ANNONS

Den 8 mars är den internationella kvinnodagen. Och här på Lidingö finns det många kända – och ännu okända kvinnor – som gjort avtryck i historien.

Här bodde exempelvis poeten Hedvig Charlotta Nordenflycht som flyttade till ett litet torp på Lidingö i mitten av 1700-talet. Nordenflycht skrev om och för kvinnor och räknas av många som den första svenska feministen.

Kuratorn och journalisten Lis Asklund, som föddes på Lidingö år 1913 ansågs under 1950- och 1960-talen som en pionjär för sexualupplyning för ungdomar efter böckerna hon skrev i ämnen tillsammans med Torsten Wickbom.

Monica Zetterlund hör kanske till ett av de kändare namnen som haft sin hemvisit på Lidingö. Mellan 1963 och 1972 bodde jazzartisten i en stor villa på Lidingö.

Se fler Lidingökvinnor i faktarutan. 

Fakta

10 historiska kvinnor med koppling till Lidingö

Känner du till dem?

Wilhelmina Skogh (1850-1926), entreprenör. Hon lät bland annat bygga nuvarande hotell- och konferensanläggningen Foresta.

Tora Dahl (1886-1982), författare.

Siri Derkert (1888-1973), konstnär.

Monica Zetterlund (1937-2005), artist.

Ulla Sallert (1923-2018), sångerska och skådespelare.

Olga Milles(1874-1967), konstnär, byggde exempelvis upp Millesgården med sin make.

Elisabeth Söderström (1927-2009), operasångerska.

Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718-1763), författare.

Ebba Grip (1583-1666), friherrina, tog initiativet till att uppföra den första stenkyrkan på Lidingö, numera Lidingö kyrka.

Lis Asklund, (1913-2006), radiojournalist och kurator.

Källa: Stockholms Kvinnohistoriska

Kvinnors berättelser har genom tiderna ofta glömts bort. Något som Stockholms kvinnohistoriska museum, som startade i fjol, vill ändra på. Lina Thomsgård, är chef på museet.

Varför behövs det en kvinnodag?

– För att minnas alla som har kämpat för de rättigheter kvinnor har i dag och som vi tar för självklara. Det som är vunnet kan inte tas för givet, inte ens här i Sverige, säger hon.

Stockholms Kvinnohistoriska startade 2019. Chefen heter Lina Thomsgård. Foto: Lisa Bonnichsen

8 av 10 experter är män

Det finns en hel del att göra. Till exempel är 87 procent av de namngivna i historieböckerna män, 92 procent i biografiska lexikon och 80 procent av experterna i nyhetsmedia, enligt museet.

Därför är det viktigt att lyfta kvinnors perspektiv. 

– Kunskapsluckan är så stor, det är ju ett demokratiproblem. Vilka perspektiv är det som får utgöra vår bild av världen? Hur präglar det vad som anses vara viktigt och inte?

Varför tror du många historiska Stockholmskvinnor är relativt okända?

– För att man skildrat beslutsfattarnas historia, men det finns många fler som påverkat samhället genom sina liv och gärningar, säger Lina Thomsgård och tillägger:

– Jakten på kvinnornas berättelser är en resa som bara börjat.

Har du någon egen favorit bland kvinnor i Stockholm som gjort avtryck i historien?

– Jag har just nu en soft spot för Anna Johanson-Visborg, Katarina Taikon och Karolina Widerström. Och Ottar! Hennes roll kan inte överskattas.

Fakta

Möten, visningar, samtal och utställningar

Stockholms Kvinnohistoriska ska verka för att kvinnors historia undersöks, förvärvas, bevaras, förmedlas och synliggörs för publik.

Det har ingen permanent byggnad. I stället dyker museet upp i olika skepnader runt om i staden med visningar, vandringar, samtal och utställningar.

Redan 2012 lämnade Ann Mari Engel (V) den första motionen om att starta museet. År 2018 drog den ideella föreningen i gång men först i mars 2019 blev museet verklighet.

Bakom museet står ett antal kulturaktörer och andra organisationer som arkiv, akademikerföreningar, historiker och kulturaktörer.

Några samarbetspartners är Nordiska museet, Kulturhuset Stadsteatern, Södra teatern, Stockholms Stadsmuseum, Livrustkammaren, Färgfabriken och Södra teatern.

Källa: Stockholms kvinnohistoriska
ANNONS
Mitt i:s nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

Få de bästa lokala nyheterna från Mitt i Lidingö direkt i din inkorg.

Här kan du anmäla dig till fler nyhetsbrev.

Något gick fel. Vänligen prova igen!

Tack! Vi har skickat en bekräftelse till din inkorg.