Kvinnojouren kan tvingas lägga ner

Kerstin Hedén, en av grundarna till kvinnojouren, är mycket bekymrad över jourens framtid.
Kerstin Hedén, en av grundarna till kvinnojouren, är mycket bekymrad över jourens framtid.
Att hålla jourtelefonen vid liv är en viktig del av Kvinnojourens arbete.
Att hålla jourtelefonen vid liv är en viktig del av Kvinnojourens arbete.
Politikernas beslut om att ideella organisationer ska stå för minst halva finansieringen själva kan bli en katastrof för kvinnojouren.

– Vi är riktigt oroliga, säger Kerstin Hedén vid jouren.

För två veckor sedan fattade majoriteten i omsorgs- och socialnämnden i Lidingö stad beslut om att ideella organisationer och verksamheter ska stå för minst halva finansieringen själva istället för att, som tidigare, enbart bedriva verksamheten med hjälp av kommunala bidrag. Beslutet gäller alla öns ideella organisationer, men slår hårdast mot dem som i dag inte har någon annan finansiering än kommunen.

Nu måste de hitta inkomstkällor på annat håll. På Kvinnojouren Kerstin är man orolig för vad beslutet kommer att innebära för jourens framtid.

När Mitt i kommer i kontakt med ansvariga för verksamheten har de ännu inte fått ta del av det officiella beslutet.

– När vi fick reda på det här kände vi stor besvikelse. Vi har arbetat upp en verksamhet som vi känner att det finns ett väldigt stort behov för, säger Johanna Westien, ordförande i kvinnojouren.

För att verksamheten ska hållas vid liv beräknar kvinnojouren att de behöver strax över 100 000 kronor per år. Den summan är exklusive kostnader för informationsmaterial, att utbilda nya volontärer och att utveckla verksamheten.

Tidigare år har kvinnojouren fått det bidrag de ansökt om, någonstans mellan 130 000 och 140 000 kronor.

– Skulle vi få ungefär hälften av det täcker det knappt lokalhyran till Lidingöhem som är den största kostnaden vi har. Och resten förväntas vi sedan skrapa ihop själva, och det går ju inte, säger Johanna Westien.

Hon berättar att kvinnojouren brukar ha mellan 10 och 15 volontärer som sammanlagt lägger ner mer än 140 arbetstimmar per vecka på verksamheten utan betalning.

– Vi ser en risk att våra insatser kommer att krävas till att söka finansiering istället för att lägga fokus där det verkligen behövs, till att hjälpa våldsutsatta kvinnor och barn. Det är svårt att se hur det kunde bli så här. Det känns som att det här går emot samhällsutvecklingen att kvinnojourer har fått mer stöd. Vi ser det här som ett stort steg bakåt.

Kerstin Hedén, en av grundarna av kvinnojouren Kerstin, berättar att de har börjat leta efter andra sätt att finansiera verksamheten.

– Men det verkar bara som att det går att få pengar till massa olika projekt, men inte till löpande verksamhet. Det ser väldigt mörkt ut just nu, säger hon.

Kommer ni att tvingas lägga ner?

– Den risken finns. Vi behöver minst 100 000 kronor för att kunna bedriva själva kärnverksamheten. Vi ser ett starkt behov av att vi ska finnas kvar, det är vår yttersta ambition. Samtidigt är vi oroliga när de ekonomiska förutsättningarna har ändrats så pass snabbt, säger Johanna Westien.

Mitt i Lidingö har även pratat med PRO och Rädda barnen lokala föreningar som båda har annan finansiering och därför inte är särskilt oroade över de nya riktlinjerna.

De nya riktlinjerna har fått skarp kritik från bland annat oppositionen. Läs mer här.

Fakta

Det här är kvinnojouren Kerstin

Grundades 2010 och har sedan dess bedrivit verksamheten helt ideellt, men med finansiellt stöd av Lidingö stad.

Jouren tillhandahåller bland annat jourtelefon fyra gånger per vecka där de ger stödsamtal och rådgivning.

Källa: Kvinnojouren Kerstin