Jerker vill att du röstar i kyrkovalet

Jerker Alsterlund, kyrkoherde i Spånga-Kista församling.
Jerker Alsterlund, kyrkoherde i Spånga-Kista församling.
Kyrkovalet 2017 går av stapeln den 17 september. Vi talade med Jerker Alsterlund, kyrkoherde i västerort, om varför man ska rösta.
– Vare sig man tror eller inte så är det en fullvärdig anledning att vara med i svenska kyrkan. Man kan rösta för att stötta en organisation vars värderingar man tror är viktiga i samhället, säger han.

Nästan 5,5 miljoner svenskar är medlemmar i Svenska kyrkan. Ändå röstade bara knappt 13 procent i förra kyrkovalet, vilket är en ökning en procentenhet jämfört med valet innan. Den 17 september är det dags igen.

För att få rösta i kyrkovalet behöver du vara medlem i Svenska kyrkan, folkbokförd i Sverige och ha fyllt 16 år.

Att kyrkovalet är det glömda valet, med lågt valdeltagande har länge diskuterats. Även att Sverigedemokraterna satsar på fler ledamöter nationellt och regionalt har lyfts i flera medier. Så varför ska de som inte är aktiva inom kyrkan, men ändå medlemmar, rösta?

”Även om man inte ser sig som kristen eller troende, har många har en personlig, andlig dimension. Det är vi tacksamma för, vare man tror eller inte så är det en fullvärdig anledning att vara med i svenska kyrkan”

Jerker Alsterlund, kyrkoherde i Spånga-Kista församling beskriver sin uppfattning.

– Det är statistiskt sett ett lågt valdeltagande i kyrkan. Det är så klart inte bra, men läget är ganska stabilt, valdeltagandet går inte ned. En anledning till att vi har så många medlemmar men få som röstar, är troligtvis att man vill ha en dörr öppen för gemenskapen utan att vara direkt engagerad. Man ser sig inte som kristen eller troende, men har en personlig, andlig dimension. Det är vi tacksamma för, vare sig man tror eller inte så är det en fullvärdig anledning att vara med i svenska kyrkan. Man kan rösta för att stötta en organisation vars värderingar man tror är viktiga i samhället, säger han.

Kyrkomötet beslutar om vigselrätten

Precis som att rösta till riksdag, landsting och kommun, så röstar du i kyrkovalet till tre beslutande instanser. Kyrkomötet är det nationella organ som beslutar om kyrkoordningen, kyrkans regler och frågor som berör hela kyrkan, såsom kyrkohandbok och psalmbok. Det var till exempel här man beslutade om vigselrätten i kyrkan för homosexuella 2009.

Regionalt, fastställer Stiftsfullmäktige budget, olika verksamhetsmål och kyrkoavgift. Det kan handla om kyrkans fastighetsbestånd och hur vårt kulturarv ska förvaltas.

Kyrkofullmäktige beslutar om frågor nära dig

Lokalt är det Kyrkofullmäktige som sätter ramarna och driver församlingsverksamheten nära dig. I församlingen bedrivs dop, konfirmation, giftemål och begravningar. Men även exempelvis barn- och ungdomsverksamhet, olika sociala verksamheter för utsatta och flyktingar eller äktenskapsrådgivning och mycket annat. De nära verksamheterna kan skifta från församling till församling.


Valresultat, Västerleds församlings kyrkofullmäktige 2013

Sydöstra Bromma upptas i Västerleds församling.

Valresultat, Bromma församlings kyrkofullmäktige 2013

Nordvästra Bromma upptas i Västerleds församling.


Källa: Svenska kyrkan


Jerker Alsterlund säger att i Spånga-Kista församling blev inte Sverigedemokraterna inröstade 2013 och anger att området är mångkulturellt, som en orsak. Att de aktiva är vana vid mångkultur.

– I Spånga är cirka 50 procent av de aktiva nysvenskar och i Kista ungefär 75 procent. Här sker det kulturmöten och vi välkomnar dem som engagerar sig. På nationell nivå satsar Sverigedemokraterna stort på valet 2017 och Jimmy Åkesson uppmanar sina väljare att gå in i kyrkan. De har en tydlig agenda med svenskhet och gamla traditioner, säger han.

”Sverigedemokraterna blev inte inröstade i Spånga-Kista 2013. Jag tror att vi är vana vid mångkultur”

Rösträttsåldern på 16 år, som är lägre än i riksdagsvalens 18 år är något som hör samman med kyrkans traditioner, enligt Jerker Alsterlund.

– I och med konfirmationen görs ett val om man vill tillhöra kyrkan eller inte, då tycker vi att man ska ha rätt att rösta. Där skiljer sig kyrkan och svensk lagstiftning åt. Man kan däremot inte bli inröstad i Kyrkorådet, förrän man uppfyller den juridiska myndighetsåldern av 18 år. Att vi har 16 år, är också ett sätt att öka engagemanget för kyrkan och dess frågor, säger han.

Fakta

Valdeltagande regionalt och lokalt

Valdeltagande regionalt och lokalt

I Stockholms stift låg det totala valdeltagandet på 13,3 %, 119 385 personer av 896 665 röstberättigande.

Källa: Svenska Kyrkan