Här låg söderorts nöjesmecka

Claes Becklin. Montagebild.
Claes Becklin. Montagebild.
Tåget till Södra folkparken efter att Zeth Höglund frigivits från Långholmens anstalt.
Tåget till Södra folkparken efter att Zeth Höglund frigivits från Långholmens anstalt.
De anklagade i ""Förräderiprocessen"" 1917. Erik Hedén, Ivan Oljelund och Zeth Höglund"
De anklagade i ""Förräderiprocessen"" 1917. Erik Hedén, Ivan Oljelund och Zeth Höglund"
Så här såg entrén ut vid Södra folkparken i Västberga. 1929 hade parken 70 000 besökare.
Så här såg entrén ut vid Södra folkparken i Västberga. 1929 hade parken 70 000 besökare.
Zeth "Zäta" Höglunds tal efter frigivandet drar till sig en enorma skaror.
Zeth "Zäta" Höglunds tal efter frigivandet drar till sig en enorma skaror.
Bara gatunamnen skvallrar om en svunnen historia.
Bara gatunamnen skvallrar om en svunnen historia.
I dag är det ett lite anonymt bostadsområde i Västberga. Men för drygt hundra år sedan låg här Södra folkparken - vars spännande historia rymmer allt från Hjalmar Branting och politiska möten till akrobater och rykten om lejon.
– Det var poppis som sjutton här, säger Claes Becklin, som brukar anordna förortsvandringar i söderort.

Vårsolen värmer och fåglarna kvittrar i bostadsområdet som byggdes på 40-talet. I bakgrunden hörs ett dovt buller från trafiken på Södertäljevägen. Intill tronar LM Ericssons bruna koloss.

Vi går upp på en naturskön höjd bakom ett av flerbostadshusen och blickar ut över området. Det är vackert, men några kvarlämnade spår efter folkparken finns inte.

”Det är bara skyltarna som påminner om att det legat en folkpark här”

Detta trots att parken omfattade 60 000 kvadratmeter mark.
– Det är bara skyltarna som påminner om att det legat en folkpark här, säger Claes Becklin, och hänvisar till gatunamn som Karusellvägen, Dansbanevägen, Tivolivägen och Tombolavägen.

Vi träffar Claes Becklin som berättar historien om folkparken. Foto: Christian Johansson

Det var medlemmar ur Folkets hus i Liljeholmen som köpte marken av Västberga gård för att anlägga folkparken i början av förra seklet.
– De pratade med Västberga gård och fick låna marken i början innan de köpte den. Den 22 maj 1915 var det invigning när Hjalmar Branting höll sitt tal i folkparken, berättar Claes Becklin.

Tusentals människor marscherade

Två år senare var det en stor happening i parken när den unge politikern och sedermera Stockholms finansborgarråd Zeth Höglund talade i parken efter att ha blivit frisläppt från Långholmens fängelse. Han hade då avtjänat ett straff för att ha deltagit i en fredskongress där storstrejk ska ha förespråkats för att förhindra att Sverige drogs in i kriget.

Stora skaror tågade mot Södra folkparken för att höra Höglund tala den 6 maj 1917.  I gamla tidningsartiklar talas det om 10 000 deltagare på mötet.
– Det var rena Woodstockfestivalen, säger Lars Skogman, bildarkivarie på Arbetarrörelsens arkiv.

Z. Höglund talar i Södra Folkparken efter frigivandet från Långholmen.

Den stora branden

Tio år senare drabbades Södra folkparken av en stor brand, vilket blev slutet för arbetarrörelsens inblandning i parken. Nästan hela parken förstördes och föreningen gick i konkurs. Därefter togs det över av företagaren Johan Lindgren, som även drev Nöjesfältet mitt emot Gröna Lund.
– Jag har en kul blänkare från en gammal tidning, där det står att nu ska det bli en exotisk djurpark för direktör Lindgren är utomlands och ska köpa lejon, berättar Claes Becklin.

– Men det visade sig bara vara rykten. Det handlade bara om simfåglar och smådjur som kaniner och katter.

Teater och dansbana

Södra folkparken lockade folk till dansbanorna där det både fanns ”modern” och ”kulturell” dans. Här fanns även en teaterscen där man kunde se Strindbergpjäser eller roas av varitéartister.
– Det var poppis som sjutton. Säsongen 1929 hade man 70 000 besökare. Det fanns ju inte så mycket annat att göra. I Aspudden och Kransen hade man bara små lokala dansbanor, säger Claes Becklin.

Scenhuset för folkparken sommarteater vid 1910-talets slut.

Som dragplåster användes bland annat uppträdanden av våghalsiga akrobater och starke man-atleter. Här uppträdde även en konstcyklist, som blivit känd för en hisnande balansakt på Katarinahissens krön.

Även omtalade artister som Joséphine Baker ska ha uppträtt på Södra folkparken. Gungparken för barn var också väldigt populär.

– Någon berättade att eftersom det var gratis för barn att gå in i sällskap med en vuxen, brukade det stå barn utanför folkparken och fråga obekanta om de kunde få följa med dem in, säger han.

”Spolingar” härjade i parken

Men alla var inte glada över Södra folkparken. I en gammal insändare från 1930-talet är skribenten upprörd över de unga ”spolingar” som ”vigga pengar och cigaretter” och ofredar den ordentliga publiken.

Södra Folkparken drevs in på 1940-talet. Men sedan var epoken över. 1944 såldes området till Stockholms stad och anläggningen revs för att ge plats åt ett nytt bostadsområde.

Men åtminstone en av folkparksbyggnaderna räddades undan rivning.
En paviljong – som i dag kallas gula paviljongen – fraktades på lastbil till hembygdsområdet Trädgårdstorp i Tullinge.

Där står den än i dag.