Min lokala hjälte

Lagar allt mer specialmat

Anneli Svensson på förskolan Dragspelet gör närmare var tredje portion som specialkost. ”Det kan tyckas som det är mycket, men man får snabbt in det huvudet”, säger hon.
Anneli Svensson på förskolan Dragspelet gör närmare var tredje portion som specialkost. ”Det kan tyckas som det är mycket, men man får snabbt in det huvudet”, säger hon.
Efterfrågan på special­kost har växt enormt i Haninges skolor. Var femte portion är i dag specialmat.

– Vi ser föräldrar som väljer skola efter maten, säger Haninges kost­strateg Catarina Heilborn.

Klockan är 06.40 när kokerskan Anneli Svensson slår upp dörrarna till köket på förskolan Dragspelet i Brandbergen. Hon hinner ta en kopp fika innan arbetsdagen börjar.

Jobbet är krävande – helt ensam ska hon se till att 98 barn får frukost, lunch och mellanmål.

I dag står lax med ris och en sås på cream cheese och örtkryddor på menyn.

– Det är en populär rätt bland barnen. All fisk är populär, säger Anneli Svensson medan hon vispar ihop grädde med örtkryddor och fiskbuljong.

Men att laga mat i skolkök i Haninge i dag är inte helt okomplicerat.

Enligt kommunstyrelseförvaltningen är 20 procent av måltiderna i dag specialkost.

På Dragspelet går 18 barn som av religiösa skäl inte äter allt, och här finns också vegetarianer, mjölk­allergiker, laktosintoleranta eller de som bara kan äta välling eller barnmat.

– Man får in det i huvudet, säger Anneli apropå alla önskemålen.

Haninge är hyllat för skolmaten. Inte minst sedan Runstensskolan i fjol blev utnämnd till landets näst bästa skolrestaurang och den mest nyskapande.

Enligt Catarina Heilborn gör detta att allt fler kockar söker sig till Haningeskolorna – och förväntningarna ökar och fler ställer krav.

– Vi ska kunna servera god näringsriktig mat som är hållbar ur alla miljöaspekter och passar så många som möjligt, säger Catarina Heilborn, koststrateg i Haninge, och fortsätter:

– Skolmaten var en ickefråga i Haninge för åtta år sedan. Nu är det något föräldrarna frågar mest om. Men vi bedriver ingen restaurangverksamhet. Vi har till exempel bara en kock i varje förskola och det måste ju vara hanterbart.

Missöden sker, i såväl kommunala som fristående skolor. Meg Ritzh som har barn på en fristående förskola i Haninge berättar att hennes barn fått kött trots att kosten ska vara vegetarisk.

– Mitt barn satt med skinka i munnen, trots att personal visste att mina barn är vegetarianer och vill leva sunt. Inställningen till oss som inte vill att våra barn äter kött kan förbättras, säger hon.

Det har också hänt att ett barn kommit hem svårt sjukt sedan det fått i sig ägg på kommunens enda äggfria förskola.

– Sker fel så beror det säkerligen på att köksrutinerna inte följts, säger Catarina Heilborn.

Känner du att ni kan tillgodose alla krav i dag?

– Ja, det enda som är snårigt är veganmat, det rekommenderar ju inte Livsmedelsverket att små barn ska äta.

På Dragspelet är det nästan vart tredje barn som inte äter den ordinarie maten.

– Det har helt klart förändrats sedan 80-talet. Då jobbade jag i ett villaområde i söderort och det var sällsynt med specialkost, säger Anneli Svensson.

Fakta

Matallergi – ett folkhälsoproblem

Matallergierna bland barn ökar.

Främst ökar de i socioekonomiskt utsatta områden.

Många läkare kallar det för ett folkhälsoproblem.

Svår matallergi är vanligare än svår astma.

I Barnens miljöhälsoenkät från 2011 uppges 8 procent av 12-åringarna ha läkardiagnostiserad matallergi.

Mjölk, ägg och jordnötter är devanligaste matallergierna hos barn.

Källa: Läkartidningen, Sachsska, Haninge kommun