Alla kollade skallen – bebis skickades från sjukhus med benbrott

Lille Noah hade brutet ben men fick vänta flera timmar på rätt vård.
Lille Noah hade brutet ben men fick vänta flera timmar på rätt vård.
Noah, åtta månader, föll från skötbordet i hemmet i Åkersberga och fick åka ambulans till barnakuten. Men där undersökte läkare bara hans huvud – och missade att han brutit benet. Allt enligt föräldrarna som anmält sjukhuset.

– Både jag och frugan tycker det är ganska klantigt. De hade bara fokus på huvudet, men vi misstänkte att det kunde vara något annat, säger Noahs pappa Sinan.

Olyckan inträffade på kvällen i slutet av februari när åtta månader gamle Noah skulle bada. Mamma Kia släppte uppmärksamheten ett ögonblick. Det räckte för att Noah skulle rulla av skötbordet och ner på badrummets stengolv.

Alla kollade Noahs huvud

När de ringde 112 fick de frågor om Noah kräkts eller svimmat – möjliga tecken på huvudskador, men det hade han inte.

För säkerhets skull skickade man ändå en ambulans som förde Noah till Astrid Lindgrens barnsjukhus. Även ambulanspersonalen frågade om han kräkts och kollade hans huvud.

Framme på sjukhusets akut dröjde det en och en halv timme innan en läkare hade tid att titta på Noah. Då hade Noah somnat och enligt Kia och Sinan tog undersökningen bara 5–10 minuter.

Undersökte ”5-10 minuter”

– Läkaren sa bara ”Oj han sover, då vill jag inte väcka” och så tryckte hon lite på huvudet. Sen sa hon ”Vi kan inte göra så mycket. Åk hem och var observanta”.

Däremot tittade läkaren inte alls på Noahs kropp, hon klädde inte ens av honom.

– Hon gjorde inte mer än ambulanspersonalen, men man litar ju på läkare , säger Sinan.

Men på vägen hem noterade han att Noah skrek till vid varje gupp.

– Då tänkte jag: Det är benet eller höften.

Fick åka tillbaka till sjukhuset

Hemma i Åkersberga igen, vid halv två-tiden på natten hade Noah så ont att de fick ringa till Vårdguiden på 1177.

– När han vaknade grät han hysteriskt. En läkare frågade: ”Har ni kollat kroppen?”. Vi blev helt chockade.

Läkaren får ju inte missa ett benbrott!

Noahs mamma Kia

Vid 3-tiden var familjen tillbaka på sjukhuset och då var bemötandet ett helt annat. När de lade ner Noah såg den nye läkaren direkt att något inte stod rätt till med hans ena ben. Det visade sig att lårbenet var brutet och Noah fick både ett stödförband och smärtstillande medicin.

Efter händelsen har familjen anmält det inträffade till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

– Läkaren får ju inte missa ett benbrott! Det är ju ett barn som inte kan prata och som haft smärtor i flera timmar i onödan, säger Kia.

Noah

Ett barn på åtta månader ska ju inte behöva vänta flera timmar på rätt vård, säger Sinan.

De är också missnöjda med att barnsjukhuset inte kunde hjälpa Noah med mat när väntan blev lång. Bebisar äter ofta och när de åkte till sjukhuset första gången gick allt så snabbt att de inte fick med sig egen mat.

Dessutom var det en lång natt även för föräldrarna och även mamma Kia behövde en säng att vila i.

Läkt bra

Som tur är har barn bra läkkött så Noahs ben är numera återställt, trots att allt inträffade för bara några veckor sedan.

– Han mår jättebra nu, säger Sinan.

– Det har läkt.

”Olyckligt om diagnos inte ställdes vid första tillfället”

Astrid Lindgrens barnsjukhus kommenterar inte enskilda ärenden, men beklagar ändå familjens upplevelse. Så här skriver Malin Ryd Rinder, funktionsområdeschef akut barn på Astrid Lindgrens barnsjukhus:

”Falltrauma är vanligt hos barn och vi träffar många barn på vår akutmottagning som ramlat på olika sätt. Vi uttalar oss inte i enskilda patientfall.

Generellt kan man säga att vi först bedömer barnet utifrån allmäntillståndet och helhetsbilden utifrån vilket trauma barnet varit utsatt för. Huvudet på barn är förhållandevis tungt och därför slår små barn ofta i huvudet i när de faller. Skallskador är också den viktigaste skadan att utesluta. Allvarliga skador är dock mycket ovanliga.

Barn får lättare sprickor och frakturer än vuxna och läker också frakturer snabbare och bättre än vuxna.

Ibland kan det vara svårt att värdera status omgående då det inte alltid är uppenbart vid en första undersökning.

Om det är så att diagnos inte ställts vid första tillfället är det självklart olyckligt även om det inte behöver ha betydelse för förloppet eller behandlingen. Självfallet beklagar vi det och förstår att familjen upplevt det som besvärligt och oroande.

Vi har inte fått någon formell anmälan ännu gällande detta fall”.