Min lokala hjälte

Så vill läkarna stoppa missbruk av tramadol

Tramadol plattan
Läkare vill ha en nationell läkemedelslista.
Lokaltidningen Mitt i har i flera artiklar berättat om det accelererande tramadolmissbruk i Stockholm. Nu berättar egenföretagaren Anders om sin tid som svårt beroende. Samtidigt vill läkare stoppa att stora mängder narkotiska mediciner skrivs ut utan kontroll.

Anders, som egentligen heter någonting annat, fick tramadol första gången för drygt sju månader sedan. Det var sedan en kota förskjutits i ryggen, efter en gammal bilskada för 20 år sedan, som han fick preparatet utskrivet.

Anders är i 50-årsåldern. Har fru och barn. Ett lönsamt företag och stort socialt nätverk.

– Jag hade så ont och fick 20 tramadoltabletter utskrivet av läkaren. Jag skulle ta två om dagen.

Behovet accelererade

Men behovet av fler tabletter kom fort. Efter bara en kort tid hämtade Anders ut 300 tabletter i månaden, som skulle fördelas på åtta tabletter om dagen vilket motsvarade en maxdos om 400 mg tramadol om dagen.

– Dessutom skulle jag ta två gånger 100 mg till natten också. Det var ju alldeles för mycket, säger han.

Det skulle ta sex månader, med minnesluckor, ett förändrat beteende, svårigheter att sköta jobbet, innan familjen sa ifrån.

– Utsättningen var värst. Jag fick så jävla konstiga symptom. Massiv overklighetskänsla, svårigheter att funka, kunde inte jobba, hade svår ångest. Jag var rädd för att allt och var övertygad om att allt skulle gå åt helvete.

På nätterna sov han 20 minuter när det var som värst.

– Det var någon vecka som det var helt svart, jag var helt urlakad. Mörk i sinnet. Jag vet inte om jag skulle säga att jag var självmordsbenägen, men det hade inte gjort någonting om jag inte hade levt vidare, säger han.

”Ett riktigt jävla rävgift”

I dag är det sex veckor sedan Anders ”nollade”. Han jobbar halvtid. Smärtan är bättre, troligtvis på grund av att han slutat med tramadolen, vilket är en motsägelse i sig.

– Jag ringde upp läkaren och berättade vad jag varit med om. Han bara svarade att ”tramadol är ett riktigt jävla rävgift”. Jag önskar att han hade sagt det innan.

Själv tror han att de lätta förskrivningarna delvis beror på överbelastningen inom sjukvården, att läkarna helt enkelt inte har tid.

Stor beroendepotential

Sofia Rydgren Stale, Svenska Läkarförbundet

Sofia Rydgren Stale arbetar som psykiatriker och var med och startade upp Läkemedelsassisterad rehabilitering av opiater (LARO) i Kristianstad, där har problemet funnits länge. Och alla reagerar olika på substansen.

Sofia Rydgren Stale framhåller att det oftast inte är något problem att ta tramadol vid kortvarig smärta, utan det är när patienten dras med långvarig smärta som det är svårt att få behandlingsframgång av den här typen av läkemedel.

– Man bryter ner tramadol på olika sätt vilket gör att man reagerar olika när man tar Tramadol, alla upplever inte ett rus.

 

Fakta

Vid svårt beroende -et finns hjälp att få

LARO står för läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende.

För att få LARO-behandling måste du ha fyllt 20 år och ha minst ett års opioidberoende bakom dig. Du behöver ingen läkarremiss, men du kommer bli bedömd om du uppfyller kraven för att få behandlingen. Opioider är starkt beroendeframkallande och narkotikaklassade. Heroin, opium, tramadol och kodein är olika exempel på opioider.

Vid behandling kan man få till exempel Suboxone, Bufrenorfin och Metadon.

Här kan du läsa mer om LARO vid Capio Maria.

Det finns fler sätt att få hjälp. Tala med din vårdgivare.

Källa: Capio Maria

Jag har jobbat inom psykiatrin sedan 2005 och det blev tidigt tydligt att tramadol har en beroendepotential. Folk söker hjälp för att de tar för mycket.

– Vi vet också om att det förekommer att man köper illegalt, och det brukar vara en signal om att det är beroendeframkallande.

När ett läkemedel kommer ut på marknaden så vet man inte alltid vilka samhällseffekter det kommer att ge. Men enligt Sofia Rydgren Stale är det lättare att förstå att vissa läkemedel utgör en risk, så som tramadol.

– Beroendeutvecklingen kräver högre och högre doser, du tål mer och kräver mer för att få samma effekt som du fick från början.


Har missbrukat Tramadol, cirka åtta år. Var uppe i cirka 30 tabletter per dygn, Citodon cirka tio per dag plus stillnoct och sobril. Är nu inte beroende av Tramadol. Kämpar fortfarande mot begäret . Jag har dock varit utan piller i snart sex år.

Heja Mig, skriver en läsare i ett mejl


Hon tror att en av lösningarna för att komma till rätta med den här typen av problem är en nationell läkemedelslista. Där kan en läkare gå in och se vad en patient har fått för läkemedel av en annan läkare.

– Det är ett välkänt problem bland de individer jag träffar att man kan få samma medicin utskrivet på kort tid av olika läkare. Helt enkelt därför att vi som läkare inte ser vad en annan läkare skrivit ut.


Jag har jättemånga vänner som tar tramadol.

Skriver en annan läsare


Med en nationell läkemedelslista skulle läkaren på ett mer naturligt sätt se vad som tidigare skrivits ut, när det skrivits ut och hur mycket.

– Det ser ut som att det är på gång. Det har varit mycket diskussioner från datainspektionen, men det verkar som att det rullas ut en lista nästa år.

Hoppas på primärvårdsreform

Dessutom tror hon att förslaget om en nationell primärvårdsreform kommer att bli viktigt för den enskilde patienten.

– En del av förslaget är att du listas på en läkare i stället för som i dag på ett hus.

Syftet är att skapa en förtroendefull relation mellan läkare och patient. Historiken blir tydligare och det kommer bli lättare att trappa ut någon från ett missbruk.

”Läkarna måste hålla i pennan”

Martin Kåberg är överläkare vid Capio Maria som jobbar på LARO (läkemedels assisterad rehabilitering vid opioidberoende). Till honom kommer människor med utpräglat opiatberoende, ofta heroin.

Han berättar att det finns en rädsla för att opioidberoendet som drabbat USA ska komma till Stockholm och Sverige.

– Man ska ha respekt för att det har varit en överförskrivning i världen. Det är inte en obefogad oro, säger han.

Enligt honom ligger största delen av problemet på husläkarnivå och på akutläkarmottagningar.

– Man måste på vårdcentralsnivå hålla i receptpennan eller blocket.

Blir ni inte frustrerade när ni får patienter som blivit beroende på grund av överförskrivning?

– Det är klart att man blir frustrerad som läkare. När vi får en sådan patient till oss, säger han.