Tores läkemedel räddade Patriks liv

Forskaren och den första patienten träffades igen - 33 år efter dramatiken på S:t Göran.
Forskaren och den första patienten träffades igen - 33 år efter dramatiken på S:t Göran.
Tore Curstedt och Patrik Svensson på Tores arbetsrum på Karolinska.
Tore Curstedt och Patrik Svensson på Tores arbetsrum på Karolinska.
Det här är den första bilden som togs på Patrik, och här är han ett par dagar gammal.
Det här är den första bilden som togs på Patrik, och här är han ett par dagar gammal.
Patrik, två månader efter förlossningen.
Patrik, två månader efter förlossningen.
Här är Patrik cirka ett år gammal - räknat från det datum han föddes.
Här är Patrik cirka ett år gammal - räknat från det datum han föddes.
Patrik Svensson och Tore Curstedt på Karolinska sjukhusets laboratorium.
Patrik Svensson och Tore Curstedt på Karolinska sjukhusets laboratorium.
Patrik Svensson föddes i vecka 27 och var nära att dö under sina första dygn i livet.
Men Tore Cursteds nya läkemedel fungerade när det för första gången gavs till en människa – och Patrik återhämtade sig mirakulöst.
33 år senare återförenades forskaren och den första patienten.

I början av förra sommaren satt Eva Laestadius och läste Lokaltidningen Mitt i Västerort. Ett reportage om forskaren Tore Curstedt, en av upphovsmännen bakom ett internationellt succéläkemedel, fångade hennes intresse.

Texten tog sin utgångspunkt i en dramatisk händelse på S:t Görans sjukhus den 6 juni 1983. En liten pojke född i vecka 27, bara 790 gram tung, svävade mellan liv och död, men i sista minuten dök två unga forskare upp med ett nytt läkemedel som de höll på att forska på.


Det här är den första bilden som togs på Patrik, och här är han ett par dagar gammal. Såren på kroppen har uppstått vid beröring eftersom huden var så tunn.


Efter fem minuter ändrade barnet färg från blått till rosa, och efter en timme andades det utan respirator. Eva insåg direkt vem det var.
– Jag ringde min son Patrik och sa, det är dig det handlar om!

I dag är Patrik Svensson 33 år och jobbar som it-tekniker. Genom åren har han hört många historier om sin födelse. På den tiden, då fosterstadiet inträdde först i vecka 28, var det väldigt ovanligt att barn som var så pass tidigt födda klarade sig.

När han läst reportaget satt han plötsligt med nya frågor om vad som egentligen hände under hans dramatiska första tid i livet.
– Jag visste inte vem Tore var och hade inte fattat vilken stor grej det var.

Patrik tvekade en stund men tog sedan kontakt med Tore, och efter ett par mejl bestämde de sig för att träffas.

”Jag visste att barnet överlevde, men inte mer än så”

Tore Curstedt

I slutet av augusti knackade han och hans föräldrar på hemma hos Tore och hans hustru Sol-Britt i Edsviken, och 33 år efter dramat på S:t Görans sjukhus återförenades forskaren och den allra första patienten.
– Jag var lite nervös, det var vi nog båda. Jag visste att barnet överlevde, men inte mer än så. Man vill ju att de barn som klarar sig ska växa upp friska och ha livskvalitet, säger Tore.

Under kvällen hjälptes de åt att fylla i luckorna i historien som på olika sätt varit helt avgörande i deras liv.

För Patrik och hans familj var det bokstavligt talat skillnaden mellan liv och död.
– Det var väldigt roligt att få ett namn och ett ansikte på personen som ligger bakom detta. Man får en helt annan förståelse för vad som hände, och det är också en hel del att bearbeta. Det är många tankar som väcks, men jag försöker att inte fundera för mycket. Jag är tacksam att jag överlevde, säger Patrik.

”Det är många tankar som väcks, men jag försöker att inte fundera för mycket. Jag är tacksam att jag överlevde.”

Patrik Svensson

För Tore, som genom åren träffat flera personer som överlevt tack vare Curosurf, var det speciellt att träffa den allra första. Via fotoalbum och urklipp kunde han följa Patriks väg genom livet.
– Jag är väldigt glad att Patrik tog kontakt, det blir lite som att cirkeln sluts, säger Tore.

Själv fick han möjlighet att berätta mer om vad som kanske var det enskilt viktigaste genombrottet i utvecklingen av Curosurf – det läkemedel som hittills bedöms ha räddat livet på 500 000 för tidigt födda barn i över 80 länder.


LÄS MER: Här får Tore medalj av kungaparet


Om de lyckade försöken på djur, om hur han och hans kollega Bengt Robertson (1935–2008) i ett tidigare skede injicerat läkemedlet i sina egna armar för att se om det orsakade några immunologiska reaktioner, och hur bråttom de fick att göra i ordning en dos när samtalet från S:t Göran kom den där dagen.
– Den enda möjligheten att kontrollera att all kloroform var avdunstad, som vi hade tid med, var genom att lukta på det, berättar Tore.

Det fanns också andra perspektiv. Med facit i hand ter det sig självklart, men där och då var det inte ett helt lätt beslut att ta.
– Vi var lite ambivalenta. Tänk om det händer något, om det inte går bra. Kommer vi bli klandrade då? Men vi tyckte att vi hade så bra på fötterna, så pass mycket data, att vi förmodligen skulle klandra oss själva om vi inte gjorde något, berättar Tore.


Patrik Svensson och Tore Curstedt på Tores arbetsrum på Karolinska sjukhuset


Även Patriks mamma Eva fick flera luckor ifyllda efter att hon läst reportaget och träffat Tore.
– Det var en riktig aha-upplevelse. Jag var medtagen efter förlossningen och kommer inte ihåg exakt hur det gick till. Jag minns att de frågade om de fick tillstånd, och att jag svarade att de fick prova vad de ville. Men jag hade inte förstått hur pass avgörande det var, berättar Eva.

I dag ser hon tillbaka på allt som hänt med stor tacksamhet och beundran.
– Vi har ju Tore att tacka för allt. Vilken skillnad hans forskning och engagemang har gjort, för så många. Den livsgärningen är helt enorm. Han är en hjälte! säger Eva.

LÄS MER: Flerfaldigt prisad för sin forskning

 

Fakta

Fler prisade forskare från Stockholm

Annika Lindblom

Annika Lindblom, professor och överläkare på avdelningen för klinisk genetik vid Karolinska Universitetssjukhuset. Tilldelades landstingets pris för genombrott i klinisk forskning 2014. ­”Genom att kombinera förstklassig molekylär forskning med kliniskt omhänder­tag­ande har hon i det när­maste eliminerat tarmcancer som dödsorsak i familjer där hälften tidigare dog i denna sjukdom”, skriver juryn.

Leif Svensson

Leif Svensson, professor och överläkare inom kardiologi samt grundare och ledare av Centrum för Hjärtstoppsforskning vid Karolinska Institutet och Södersjukhuset. 2015 fick han landstingets pris för genombrott i klinisk forskning. Han förändrade omhändertagandet av patienter som drabbats av hjärtstopp, stroke och hjärtinfarkt. ”Överlevnaden vid hjärtstopp har fyrdubblats och hundratalet fler patienter överlever varje år i Stockholms län”, skriver juryn.

Erik Hedman

Erik Hedman, docent i klinisk psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet och akademisk samordnare vid Gustavsbergs vårdcentral på Värmdö. Tilldelades Athenapriset – sjukvårdens största pris till klinisk forskning, 2016 för utvecklingen av en internetbaserad behandling av social fobi och hälsoångest, eller hypokondri som det också kallas.