ANNONS

Här lämnades ”vanföra” barn – nu får Eugeniahemmet nytt liv

Förr separerades "vanföra" barn från sina familjer och placerades här.
Nu blir Eugeniahemmet åter ett boende för sjuka barn – men med sina föräldrar.
ANNONS

Här, på Eugeniahemmet, ska familjer med svårt sjuka barn kunna bo när deras barn vårdas på Nya Karolinska sjukhuset.

För i dag anser man att det är viktigt att barn får ha sina föräldrar nära, med den trygghet det innebär.

Annat var det förr.

På Eugeniahemmet, som ligger på Karolinskaområdet i Solna, placerades barn med funktionshinder, en del redan som mycket små.

Karin Westlund lämnades här när hon var tre och ett halvt år.

Föddes utan ben

Karin föddes i Småland 1934 och saknade ben och hade missbildningar på händerna.

– På den tiden ansåg man att barn med funktionshinder skulle tas omhand på institutioner. Jag tror att mina föräldrar fick böja sig för myndigheternas beslut, säger Karin Westlund, som vi träffar i hennes bostad på Kungsholmen.

Karin Westlund bodde på Eugeniahemmet mella 1937 -1952. Nu ska Eugeniahemmet bli gästhem för familjer med svårt sjuka barn som vårdas på NKS.

Karin Westlund växte upp på Eugeniahemmet.

Hon är nu 85 år och har fått uppleva en omsvängning i synen på barns behov och på funktionshinder.

ANNONS

– Det vittnar om ett uppvaknande, att man inser hur viktiga nära anhöriga är för läkningsprocessen, säger hon.

Familjerna glömdes bort

Men när Nya Karolinska sjukhuset byggdes planerades inte för att ha familjer närvarande, trots att där bedrivs högspecialiserad vård för barn från hela Sverige och även från utlandet.

Man har fått fortsätta att använda familjevåningen på Astrid Lindgrens barnsjukhus, och inne på sjukhuset fick barncancerföreningen bygga ett kök för familjerna.

Karin Westlund bodde på Eugeniahemmet mella 1937 -1952. Nu ska Eugeniahemmet bli gästhem för familjer med svårt sjuka barn som vårdas på NKS.

Här ska det bli familjeboende för familjer med barn som vårdas på NKS. På Karin Westlunds tid fanns här skolsalar och pojkavdelning.

Men det täcker inte behoven. Det är nu i Eugeniahemmets äldsta byggnad, från 1886, som det ska bli familjerum, familjelägenheter, enkelrum och gemensamhetsytor om totalt 1 200 kvadratmeter.

En sluten värld

När Karin Westlund bodde här fanns skolsalar i huset, och på övervåningen fanns pojkavdelningen. I de övriga byggnaderna var det flickavdelning, sjukavdelning med operationssal, det fanns förstås också kök och personalbostäder.

eugeniahemmet

Barnen sov i stora sovsalar.

Tusentals barn med olika fysiska funktionshinder har bott och gått i skola här. Det var en sluten värld, omgiven av ett högt staket, och en del barn kom sällan utanför grindarna.

Inte förrän 1971 beslöt riksdagen att barn med funktionshinder skulle tas emot i de kommunala skolorna. Innan dess kunde skolorna neka, och då var det institutioner som återstod.

Horribelt skilja barn från sina familjer

Karin Westlund

För Karin Westlunds del ledde tiden på Eugeniahemmet till en examen vid Påhlmans handelsinstitut och en karriär inom Arbetsförmedlingen. Hon var också ordförande för DHR i många år.

– Det var självklart horribelt att skilja barn från sina familjer, men det var en annan tid då, säger hon.

Hård disciplin

För hennes del, hon var en glad och oförvägen flicka, gick det bra och hon har många goda minnen från sina 15 år på Eugeniahemmet.

För dem som var ledsna, längtade hem och hade det tufft var det mindre roligt. Disciplinen var hård och bestraffningar förekom.

Fakta

Byggdes för ett "stort och ädelt ändamål"

1879-1886: Starten

Eugeniahemmet har fått sitt namn efter prinsessan Eugénie, Oscar I:s dotter, som 1879 startade en förening för ”fattiga, obotligt sjuka och vanföra barns vård”.

1886 invigdes Eugeniahemmet, ritat av Axel Kumlien, i för tiden typisk klassicistisk stil. Institutionernas idealistiska syften skulle avspeglas: ”stort och ädelt ändamål, värdighet, moralisk styrka och tillflykt”.

Hemmet inrymde till en början 52 barn, men efterfrågan ökade och ytterligare tre byggnader uppfördes i vinkel mot varandra, sammanbundna med en korsformad gång.

Tidigt 1900-tal: Ett samhälle i samhället

1914 fanns det 200 elever och ett 50-tal anställda vid Eugeniahemmet.

Hemmet var ett samhälle i samhället, med gravkapell, bageri och glasmästeri. Där bedrevs ortopedisk kirurgi, där fanns bandageverkstad och badbassäng.

I den omgivande parken fanns fruktträd och grönsaksland, och man höll grisar, får och höns.

Barnen kunde förutom skolundervisning få lära sig skrädderi, skomakeri, borstbinderi och vävning.

50- och 60-talet: Ifrågasättandet

På 1950-talet började institutionerna ifrågasättas. I ett radioprogram avslöjade journalisten Lis Asklund  att det förekom tvång och bestraffningar på Eugeniahemmet.

På 1960-talet började allt fler barn bo hemma och åka skolskjuts till och från skolan.

Eugeniahemmet fungerade nu också som habiliteringscentrum för barn som fötts med neurosedynskador.

1962 infördes skolplikt även för barn med funktionshinder.

70-talet: Nedläggning

1971 beslöt riksdagen att funktionshindrade barn ska beredas plats i de kommunala skolorna.

Karolinska sjukhuset övertog lokalerna, som nu används för administration och utbildning.

Källa: Eugeniahemmets vänner, "Ho klarer sej allt!" av Karin Westlund

Under ett barns första år på Eugeniahemmet fick till exempel inte föräldrarna hälsa på. Det skulle störa anpassningen och göra barnen oroliga, ansåg man.

Samma tänk präglade sjukvården. Ända långt in på andra halvan av 1900-talet var föräldrar nära nog bannlysta inne på sjukhusen.

Operatör sökes

Nu är det upp till Karolinska sjukhuset att utse en operatör som ska driva familjeboendet, och i samband med det bygga om huset.

Sedan tidigare har Ronald McDonald hus, som har ett familjeboende vid Huddinge sjukhus, visat intresse för att driva ett även vid NKS.

– Jag hoppas att det är många som visar intresse av att driva boendet, säger Charlotte Broberg (M), regionråd med ansvar för fastighetsfrågor.

Området är klassat som kulturhistoriskt värdefullt och merparten av byggnaderna kommer att finnas kvar även när Norra Hagastaden byggs.

Ligger nära NKS

Charlotte Broberg kan inte säga när familjeboendet ska stå klart , men hon förväntar sig nu att processen tar fart. Eugeniahemmet ligger mycket närmare NKS än familjevåningen, som kommer att stänga när boendet tas i bruk.

– Det är ett fantastiskt hus. Jag hoppas att familjerna ska kunna använda de stora balkongerna. Och grönytorna gör ju också att det blir en bra miljö, säger hon.