Min lokala hjälte

Lång kamp mot både byggjätte och radon

Anna och Niklas Livå diskuterar alla åtgärder på huset de fått göra genom åren.
Anna och Niklas Livå diskuterar alla åtgärder på huset de fått göra genom åren.
När Anna och Niklas flyttade in i sitt nybyggda hus investerade de allt. Snart visade sig att huset hade för höga halter med radon. Efter insatta pumpar, luftrör och en uppgrävd altan två gånger om, vill byggjätten bra ge paret en struntsumma till kompensation.

– Här tog de bort golvet för att fylla marken med betong. Det blev långa repor på parketten och efter mycket tjat, fick vi till slut ett nytt golv, berättar Anna Livå om ett av många ingrepp på huset de varit med om genom åren.

Till hösten är det tio år sedan paret flyttade in i sitt radhus i norra Sundbyberg. Alla sparslantar gick åt till köpet som skulle vara en investering inför framtiden. Ganska snart övergick glädjen till frustration och slutligen uppgivenhet.

– Vi visste innan att platsen var ett högriskområde för radon. Men Skanska sa att de byggde radonfria hus, så det kändes lugnande, säger hon.

Paret berättar att Skanska hade förberett med att bygga en ventilationstunnel, om det skulle bli problem med radonet i marken. När första mätningen ägde rum efter ett år, kom en chock som inte skulle bli den sista. Värdena visade nästan 700 becquerel (enheten för radioaktivt sönderfall), 500 becquerel över det tillåtna gränsvärdet.

I en pärm har Niklas Livå sparat alla mätningar under tio års tid. Foto: Stefan Källstigen

I två omgångar installerades fläktar på utsidan av radhusets gavlar, som skulle blåsa ut radonet ur huset. Men trots det var värdena fortfarande höga. När två-tre år passerat, blev Skanska enligt paret, mindre intresserade av Livås situation.

– I flera år var det helt tyst från Skanska men vi fortsatte att driva processen själva.

Niklas och Anna beställde egna mätdosor för att kunna mäta radonet på korrekta tidpunkter under året.

– Vi märkte att personal byttes och det var vi som fick söka dem, säger Niklas Livå.

I samtalen med Skanska upplevde Niklas att de inte hade några givna lösningar på problemet. Till sist 2014, kom en säljare på besök från en konsultfirma och talade varmt om ett större ventilationssystem.

”Vi bjuder er på den sa Skanska. Men sen vägrade de att placera fläkten så den inte inkräktade på våra boytor”, säger Anna Livå.

– Enda åtgärden som kan garantera ett radonfritt hus, säger Niklas om vad säljaren sa.

Stålrör skulle dras genom hela huset för att suga in luft utifrån och fördela i alla rummen. Niklas och Anna gick med på förslaget men blev samtidigt oense med Skanska var fläkttrumman skulle sitta.

– Vi bjuder er på den sa Skanska. Men sen vägrade de att placera fläkten så den inte inkräktade på våra boytor, säger Anna.

De bestämde sig för att själva betala för att få den en kubikmeter stora fläkten inbyggd i anslutning till taket, i stället för garderoben.

I ett tillbygg vindsloft sitter fläkten till ventilationssystemet. Foto: Stefan Källstigen

I flera veckor pågick arbetet under minst sagt smärtsamma förhållanden.

– Varje morgon klockan halv sju stormade sju gubbar in drog rör genom huset. Dammet rykte och det låg klippta metallflisor överallt, säger Anna.

Trots den omfattande installationen blev värdena bara något bättre. Nästa åtgärd blev att installera en pump i trädgården men byggarbetarna glömde att isolera rören och altanen var tvungen att tas bort en gång till. Sen i februari i år, kom ett brev med posten. Där stod det att Skanska vill frånsäga sig allt ansvar när radonhalten är uppmätt till godkänt gränsvärde.

En kompensation utlovades också på motsvarande 30 000 kronor om Anna och Niklas skriver på.

– Då gick proppen ur oss, berättar Niklas som anser att 200 000 kronor borde vara en rimlig summa för all tid som lagts på möten och för arbetsinkomst som gått förlorad.

– Det är ett hån för allt vi har fått utså. Vår ena dotter har haft problem med luftvägarna. Vi vet inte om det beror på radonet men det går inte att sluta tänka på det, säger Anna.

I trädgården sitter ett luftintag som skickar ut radonpartiklar. Foto: Stefan Källstigen

Fakta

En radioaktiv ädelgas

  • Radon är en radioaktiv ädelgas som finns i marken. När gasen utsöndras frigörs strålning i luften.
  • Enheten för mäta radonets sönderfall per kubikmeter är becquerel (Bq/m3). Gränsvärdet för radon i inomhusluft är satt till 200 Bq/m3
  • Vid långvarig vistelse i miljöer med hög radonsöndring kan hälsan påverkas negativt och i värsta fall leda till lugncancer.
  • För att minska radonhalten krävs det att huset har en bra ventilering som suger ut radonet.
  • Mellan 1929 och 1970 användes lättbetong även kallad blåbetong flitigt som byggnadsmaterial. Betongen innehöll höga halter av radon. På senare år har insatser gjorts för att sanera hus från radon byggda i den tiden.
Källa: Boverket