Min lokala hjälte

Larverna äter upp häggens alla blad

Larverna rör sig i klunga från träd till träd.
Larverna rör sig i klunga från träd till träd.
Äcklad och fascinerad. Gubbängsbon Cecilia Forsberg följer häggspinnlarvernas framfart på nära håll. Flera träd på Skåpvägen är angripna.  Foto: Åsa Sommarström
Äcklad och fascinerad. Gubbängsbon Cecilia Forsberg följer häggspinnlarvernas framfart på nära håll. Flera träd på Skåpvägen är angripna. Foto: Åsa Sommarström
Klungor av larver spinner in häggar i klibbiga trådar och äter upp alla blad. Även cyklar, husportar och lekplatser har utsatts för larvernas invasion.

– Det är riktigt groteskt, säger Cecilia Forsberg på Skåpvägen.

En förtvivlad kvinna ringer till Lokaltidningen Mitt i och gråter. Häggträden utanför hennes hus på Getfotsvägen i Gubbängen är helt täckta av ett klibbigt, vitaktigt nät. I porten kryllar det av små gröna larver.

– De tar sig in i trapphuset. Det går knappt att gå ut, säger hon.

Varelserna bakom den skräckinjagande invasionen är av arten häggspinnmal. Larverna rör sig i grupp och äter upp all grönska på häggträd, samtidigt som de spinner in träden i skyddande nät. Gubbängen tycks hårdast drabbat men larverna har synts även i Tallkrogen – och på en förskola i Hökarängen tvingades förvaltaren spola bort larver från barnens rutschkana.

– Min uppfattning är att det är det värsta året hittills, så pass spritt som det är, säger Cecilia Forsberg, med fem angripna häggträd nedanför sin balkong på Skåpvägen.

Hon berättar att det är tredje året i rad som häggspinnmalen dyker upp inne på gården. Två av träden ser ut att ha gett upp helt.

– Jag skulle vilja att kommunen styrde upp förebyggande åtgärder inför nästa år. Det vore jättesynd om vi inte kan ha häggträden kvar.

Erfarenheten visar dock att de flesta häggar återhämtar sig och får nya blad redan samma år. Kommunen planerar därför inga åtgärder mot larverna.

– Det finns heller inte så mycket vi kan göra. Vi kan inte börja med kemisk bekämpning inne i ett bostadsområde, säger Jan Ekman, parkingenjör på Farsta stadsdelsförvaltning.

Ett alternativ skulle vara att plantera in så kallade parasitsteklar som äter häggspinnmal. Men enligt Jan Ekman bör man vara försiktig med att rucka på den naturliga balansen.

– Larvernas ser äckliga ut, men de är helt ofarliga för människor. De går bara på hägg. Problem blir det först om de återkommer år efter år. Då kan träden ta stryk.

Larverna tycks dyka upp med mer jämna mellanrum nu än tidigare. Forskare tror att det beror på klimatförändringar.

– Det är en rimlig teori att de får lättare att föröka sig och överleva när det blir varmare, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.

Fakta

Malen finns i hela landet

Larverna av häggspinnmal är gulgrå med brunsvart huvud och blir 20–22 millimeter långa.

De lever enbart av häggblad och håller samman i ett skyddande trådspinn.

När de kalätit en buske eller ett träd flyttar de vidare.

Som fullvuxna spinner de kokonger som kläcks och blir till fjärilar under högsommaren.

Häggspinnmal finns i hela landet.

Källa: Nationalencyklopedin