Hon lever i ett parallellt lokalsamhälle

Mitt i har träffat en kvinna lever som papperslös i ett lokalt skuggsamhälle.
Mitt i har träffat en kvinna lever som papperslös i ett lokalt skuggsamhälle.
Hon kanske städar din lägenhet eller erbjuder dig att köpa sina egenhändigt bakade bakverk. Hon lever som papperslös i ett lokalt skuggsamhälle.

Hon är papperslös och lever i ett skuggsamhälle.

– När man inte har en fast plats är det jättesvårt, när man inte hittar en plats att bo på då känner man sig inte trygg, säger hon.

Hur många asylsökande som fått avslag på sina asylansökningar och som gömmer sig i storstadsregionerna, eller i en kommun som Nacka, säger Pierre Karatzian på Migrationsverkets presstjänst att det är svårt att spekulera om.

2016 överlämnades 8 300 personer som fått avslag på sin asylansökan till polisen.

– En stor del av dem som fått avslag och är asylsökande som fått avslag, de som man i vardagligt tal säger har gått under jorden, säger Pierre Karatzian.

Allt fler papperslösa

Pernilla Landin, diakon i Svenska kyrkan i Nacka, säger att hon i sitt arbete ser att grupp papperslösa växer i antal:

– Den växer, nu går det fortare med besluten hos Migrationsverket. Det är fler som försöker att stanna.
Kvinnan som Mitt i träffar är i 40-årsåldern och tvåbarnsmor.

Hon har levt i ett skuggsamhälle mitt i den svenska välfärden i sju års tid.

Hon berättar om sitt liv som gömd.

Hon flyttar runt med sin minderårige son och bor inneboende på olika ställen. För närvarande hyr hon ett rum för 5 000 kronor i månaden. I hyran ingår inte kök, eller bekvämligheter som tv.

– Det är svårt för pojken, säger hon.

Får äta i förskolan

Hon säger att hon brukar säga åt pojken att äta ordentligt i förskolan, där hon lyckats att ordna med en plats, så att sonen inte ska bli hungrig när han kommer hem till rummet.

Hon säger att hon söker guds hjälp.

I Chile, som hon flyttat från, lärde hon sig baka tårtor. Under åren som flykting i Stockholms skuggvärld har hon livnärt sig som gatuförsäljare på att sälja bakverk och också på att städa.
I Chile, innan sonen fötts, bodde hon med sin dotter. Hon bodde i ett farligt område, säger hon, folk sköt med skjutvapen, människor kidnappades.

– Jag ville inte ha det livet. Jag sökte ett bättre liv.

Hon flyttade till Sverige. Hon bodde i Nacka en tid. Av en bekant förstod hon att hon hade liten chans att få stanna, hon sökte aldrig uppehållstillstånd utan bestämde sig för att gå under jorden och bli en av många tusen i ett svenskt parallellsamhälle, bestående av papperslösa.

Hur är det?

– Jättesvårt, om man inte har de fyra sista siffrorna i personnumret, säger kvinnan.

Det är de fyra siffrorna som avgör om en invånare i Sverige kan söka läkarvård, tandläkarvård, arbete, etcetera, och som ger rättigheter som en person med svenskt medborgarskap kanske ser som självklarheter.

Hon har fått skiljas från dottern som nekats plats i svenska gymnasieskolan. Dottern har flyttat tillbaka till Chile för att gå gymnasiet.

Varför stannar du i Sverige?

– Jag tycker mycket om Sverige, man kan gå ut i lugn och ro utan att vara rädd, man kan känna sig trygg.

Hur ser du på framtiden?

– Jag vill ha de sista fyra siffrorna, jag vill kunna ha en egen bostad utan att behöva tänka på att jag snart måste ordna med nytt rum. Och jag vill ha ett arbete.

Pernilla Landin möter många papperslösa i sitt arbete som diakon.


Livlinor – brott och svartjobb

De papperslösa riskerar att hamna i kriminalitet och svartjobb.

Hos Svenska kyrkan i Nacka ser man en växande grupp papperslösa.

– Vi träffar väldigt många papperslösa, säger Pernilla Landin, diakon.

Det handlar dels om äldre flyktingar som har problem med bostäder.

– Vi bekymrar oss om gamla och sjuka, var de ska bo, säger Pernilla Landin.

Även de yngre med barn som lever gömda har det mycket svårt och oroar dem, säger Landin:

– Flera av dom har nekats uppehållstillstånd. Många söker igen och väljer att stanna kvar. En del av fått avslag och väljer också att stanna i Sverige.

Robert Englund, projektledare på den gröna och liberala tankesmedjan Fores, säger att de undersökningar han har tagit del av visar på en ökande andel flyktingar som väljer att gå under jorden.

Hamnar i skuggsamhälle

De som går under jorden riskerar att hamna i ett skuggsamhälle, där svartarbete och kriminalitet är sätt att försörja sig, även bland barn.

– Polisen ser en stor ökning av ensamkommande barn som säljer droger, säger Robert Englund.

Papperslösa riskerar att hamna i svartjobb.

– Utan uppehållsrätt har man inte tillgång till arbetsmarknaden. Det absolut vanligaste sättet att försörja sig är svartarbete. Dom som har det absolut värst försörjer sig som tiggare.

Anmäler sig inte

Ännu en grupp papperslösa är de som kommer till Sverige utan att anmäla sig hos myndigheterna.

– De har rätt att vara här, men eftersom de inte tillkännager sin närvaro i Sverige blir de som ”spöken”. Vi vet inte hur många de är och de har väldigt begränsade rättigheterna. De har till exempel ingen tillgång till det svenska socialförsäkringssystemet, säger Englund.

Fakta

Prognos – drygt 62 000 väntas få avslag till 2020

Antalet asylsökande per år:

2014 81 301

2015 162 877

2016 28 939

Antalet asylsökande som fick avslag 2016 och som Migrationsverket överlämnat till polisen, samt prognoser för kommande år. Flertalet av de som fick avslag 2016 gick enligt Migrationsverket under jorden i samband med att de fick avslag.

2016 8 300

2017 11 000

2018 15 100

2019 15 100

2020 12 600

Källa: Migrationsverket