Så har Lidingö växt fram

Östra sidan av södra Lidingö 1958.
Östra sidan av södra Lidingö 1958.
Bränslecisternerna i Gåshaga
Bränslecisternerna i Gåshaga
Ljungströms fabrik. Byggnaden användes bl a som filmateljé och revs på 1970-talet.
Ljungströms fabrik. Byggnaden användes bl a som filmateljé och revs på 1970-talet.
Gåshaga idag.
Gåshaga idag.
Östra sidan av södra Lidingö nuförtiden.
Östra sidan av södra Lidingö nuförtiden.
Sedan första september kan vem som helst ta del av historiska flygfoton från lantmäteriet - gratis. För den som exempelvis vill se hur grannskapet förändrats de senaste decennierna är bilderna en guldgruva.

– Det är ju fantastiskt, det kände jag faktiskt inte till. Det låter väldigt roligt för de som är intresserade av nutidshistoria och längre bak i tiden. Man får ju se hur det såg ut förr, säger Margareta Borgelin, som sitter i styrelsen för Lidingö hembygdsförening.

Av de 60 år gamla ortofoton som Mitt i tagit del av har vi kikat närmare på Gåshaga, som de flesta nuförtiden förknippar med sjönära bostadsrätter med rejäla stockholmspriser.

Gåshaga är nog den del av Lidingö som genomgått störst förändring

– Gåshaga är nog den del av Lidingö som genomgått störst förändring de senaste 40-50 åren. Det var ju ett industrisamhälle tidigare, fram till ungefär 1999-2000 då man började bygga de nuvarande bostäderna, säger Margareta Borgelin.

Faktum är att Gåshaga redan tidigare var tänkt som bostadsområd, men vägen dit har varit lite krokig.

Bostäder blev industrier

Fram till runt år 1900 var Lidingö fortfarande ett jordbrukssamhälle, med 25-30 gårdar som fram till 1774 hade lydit under Djursholms gods. Men under första halvan av 1900-talet började man planera och bygga villastäder på ön.

De stora villastäderna Hersby (som senare blev centrala Lidingö) och Brevik byggdes, och tanken var att även Gåshaga skulle bli villastad. Så blev det inte. På 1920-talet blev det sämre tider och i stället blev marken industriområde med arbetarbostäder.

– Det kom en massa olika industrier. Lidingö var ett industrisamhälle, åtminstone Gåshaga.

På marken som tillhört Gåshaga gård etablerade sig flera varv, bl a Hästholmsvarvet och Gåshaga Såg och Varv AB, och andra företag som Dykeri- och bärgningsaktiebolaget Neptun, Ljungströms Ångturbiner och AGA.

Unilever hade senare en margarinfabrik här. Dessutom uppfördes flera cisterner för olja, bensin, fotogen på området Rasta, där det tidigare funnits en villa och en vacker park.

Ångturbinfabriken som blev filmateljé.

– Det revs och där placerade svenska Shell många cisterner – som var kvar till 1970-talet. De blev ett slags landmärke för Gåshaga. Det var väldiga upplag.

Populär restaurang i industriområdet

– Mitt opp i allt detta fanns en restaurang – Gåshaga sportrestaurang alldeles vid vattnet – där det ligger en helt ny restaurang idag.

Margareta Borgelin vet att berätta att sportrestaurangen på sin tid lockade storpublik.

– Det var ett populärt ställe och de hade stora fester där. Det var praktiskt också för man kunde åka södra Lidingöbanan hela vägen dit – ändå från Humlegårdsgatan i stan.

Gåshaga sportrestaurang brann ner till grunden 1982.

Ljungströms ångturbinfabrik gick ett annat öde till mötes. 1928 köptes fabrikskomplexet av ett filmbolag som använde byggnaden till filmateljé för inspelningen av filmen Gustav Vasa, med Gösta Ekman (den äldre) i huvudrollen.

1972 revs fabriken.

Östra sidan av södra Lidingö nuförtiden.