Min lokala hjälte

Lillemor flyttade in när miljonprogrammet var nytt

Lillemor Hedman minns när hon flyttade i Salemstaden 1967. "Det var bra stämning då, men jag tycker nästan det är ännu bättre sammanhållning nu."
Lillemor Hedman minns när hon flyttade i Salemstaden 1967. "Det var bra stämning då, men jag tycker nästan det är ännu bättre sammanhållning nu."
Köket är original. I dag har modet gått varvet runt och Lillemor Hedman inga tankar på att göra om.
Köket är original. I dag har modet gått varvet runt och Lillemor Hedman inga tankar på att göra om.
Ett gammalt torp blev byggkontor när Salemstaden byggdes. Nu är det rivet.
Ett gammalt torp blev byggkontor när Salemstaden byggdes. Nu är det rivet.
Mars 1966. Första skoptaget för Salemstaden.
Mars 1966. Första skoptaget för Salemstaden.
1971. Färdiga hus i Storvreten. 1966–1972 byggs här 2 130 lägenheter.
1971. Färdiga hus i Storvreten. 1966–1972 byggs här 2 130 lägenheter.
Alby och Fittja växer fram på fälten invid motorvägen under början av 1970-talet.
Alby och Fittja växer fram på fälten invid motorvägen under början av 1970-talet.
1972. Alby och Fittja tar form. Åren 1970–1975 växer även Hallunda och Norsborg fram.
1972. Alby och Fittja tar form. Åren 1970–1975 växer även Hallunda och Norsborg fram.
Storvreten.
Storvreten.
Hallunda.
Hallunda.
Eriksbergsåsen
1975. Omkring 1 000 lägenheter byggs på ­Eriksbergsåsen under två års tid.
1967–1970. Flerfamiljshusen i centrala Salem byggs.
1967–1970. Flerfamiljshusen i centrala Salem byggs.
Mars 1966. Första skoptaget för Salemstaden.
Mars 1966. Första skoptaget för Salemstaden.
Det bara small till. På tio år fick Botkyrka och Salem 50 000 nya innevånare.

Det har nu gått 50 år sedan orter som Salem, Storvreten och hela Norra Botkyrka klev in i modern tid.

En av de första nybyggarna, Lillemor Hedman, bor fortfarande kvar i radhuset i Salem.

I norra Botkyrka bodde bara några hundra personer i slutet av 60-talet. Salem bestod av åkermark och skog. Här fanns sjukhuset för lungsjuka, annars några hus och gamla torp.

Under miljonprogramsåren 1965-1975 förändrades de båda kommunerna i grunden. Regeringen drev på för att bygga 1 miljon bostäder i Sverige på tio år. Bostadsbristen i Stockholmsområdet var stor, precis som i dag.

I mars 1966 satte byggherrarna grävmaskinernas skopor i backen för Salemstaden. Med en rasande byggtakt (1,6 hus per dag) var de första bostäderna på Snickarstigen inflyttningsklara redan i december samma år. Och på andra sidan kommungränsen växte orter som Alby, Fittja, Hallunda, Norsborg och Storvreten upp de följande åren.

En av de tiotusentals personer som flyttade in var 23-åriga Lillemor Hedman. Hon hade hyrt ett rum som inneboende hos en tant på Kungsholmen. Men 1967 väntade hon barn och kunde flytta ihop med sin dåvarande man på Timmermansstigen i Salemstaden. Här hade det blivit nya bostäder färdiga i bostadsbristens Stockholm.

– Den 16 mars flyttade vi in. Det var mysigt, men jag minns att jag tyckte att Salem var så långt bort, säger hon, och fortsätter:

– Det fanns inga kommunikationer. Du var tvungen att gå till stationen i Uttran. I början fanns heller ingen affär, utan det kom en Konsumbuss som du kunde gå in och handla i.

Snart 50 år senare bor hon fortfarande kvar på samma adress. Dottern som lekte med de andra unga familjernas barn är sedan länge utflugen. Hemma i köket är skåpluckorna desamma som vid inflyttningen. Och på bänkarna i köket finns Perstorpskivorna kvar.

På andra sidan kommungränsen såg Botkyrkabon Leif Magnusson först Storvreten växa så det knakade. Sedan följde hela norra Botkyrka.

– Alfa Laval eller Separator i Tumba tryckte på för att få fram bostäder för deras anställda. Många bodde jäkligt risigt på 50-talet. Jag minns många som flyttade från ettor och tvåor i Tuna till treor och fyror i Storvreten som hade hög status, säger han.

Magnusson har varit med och skrivit ”Boken om Norra Botkyrka”. Han berättar att Stockholms stad, som ägde mycket mark i Fittja, Hallunda och Norsborg, drev på byggnationerna i Norra Botkyrka.

Tunnelbanan var på gång söderut och de obebyggda fälten låg strategiskt invid E4.

– Man kan säga att Botkyrka kommun inte hade något behov av norra Botkyrka för sin befolkning. Men Lex Bollmora gjorde att kommuner som ägde mark i andra kommuner hade rätt att bygga oavsett vad de andra kommunerna sa. Den lagen finns inte i dag, förklarar Leif Magnusson.

Stockholms kommun ägde också den mark som Salemstaden radhus och kedjehus byggdes på.

– Sett från luften var Salemstaden som en stor matta som rullades ut, säger Leif Magnusson.

Många förknippar miljonprogrammet med betong och stora huskomplex. Salembon Jan Wernström som är medförfattare till boken ”Salemstaden – från skog och åker till tätort” känner inte igen sitt område i den beskrivningen. Han flyttade hit med sin unga familj från ett höghus i Sollentuna.

– Det här området ser ju väldigt annorlunda ut jämfört med de jättehus som byggdes i exempelvis Flemingsberg, säger han.

En tredjedel av husen som byggdes under miljonprogramsåren i Sverige bestod av småhus. Andra områden hade blandad bebyggelse. I Storvreten och Alby växte småhusområden upp bredvid de stora husen.

Nu är debatten i full gång om ett nytt miljonprogram i Sverige. Lillemor Hedman inser liksom många andra att behovet av fler bostäder är stort. Men förutom ett helt nytt område i Högantorp vid Salems golfbana finns inga planer på helt nya områden i vare sig Botkyrka eller Salem. I stället förbereder båda kommunerna för att förtäta på samtliga orter.

– Vem kan vara emot nya bostäder? Men samtidigt är det synd när naturområden försvinner, säger hon.

Fakta

1 miljon bostäder på tio år

Uttrycket miljonprogrammet används för första gången 1970.

Ordet syftar på de riktlinjer för en miljon bostäder på tio år som Socialdemokraterna antog 1964.

Åren mellan 1965 och 1975 lånade staten ut pengar från pensionsfonderna till runt 100 000 ­bostäder per år.

Staten gav fördelaktigare villkor för dem som satsade storskaligt.