Få har sett så många operaföreställningar som Liselotte Asplund – och få har kommit sångarna så nära.
Sedan 35 år tillbaka arbetar hon som sufflös på Kungliga Operan. I nyutgivna boken Livet i luckan avslöjar hon allt om det som kanske är kulturvärldens allra hemligaste jobb.
– Jag brinner för att öka kunskapen om det här dolda yrket. Jag sitter i en lucka och publiken vet oftast inte att någon sitter där, konstaterar hon.
”Det får inte spåra ur”
En liten trappa leder upp till hennes krypin under scenen längst fram. Där sitter hon under en kupa med bara ansiktet över scengolvet, och agerar stöd och livlina för sångarna, i fall de skulle komma av sig.
– Min roll är att få upp tåget på rälsen igen om något händer. Det får inte spåra ur. I talad teater kan skådepelaren ta en konstpaus men det funkar inte i musikteater för där fortsätter musiken hela tiden, säger Liselotte Asplund.
Sufflösens arbetsrum under scenen på Operan.
Liselotte Asplund
Ligger alltid steget före
Arbetet kräver total koncentration under hela föreställningen. Med ett nothäfte framför sig och en bildskärm där dirigenten syns, följer sufflösen med i noterna från första takten och sufflerar texten till sångarna. De första orden i varje textfras säger hon vid behov högt, annars mimar hon. Hon måste hela tiden ligga steget före.
Vilka är de viktigaste egenskaperna för en sufflös?
– Intuition och lyhördhet. Att kunna läsa av en människa och se när de behöver hjälp. Att kunna hålla sig lugn i stressade situationer. Och musikalitet.
Hur ofta räddar du en situation?
– Det händer något varje föreställning, det kan jag lugnt säga. Det är levande teater. Men publiken märker oftast ingenting.
Jag sitter i en lucka och publiken vet oftast inte att någon sitter där
Inför varje ny uppsättning finns hon med redan från starten av repetitionerna.
– Man måste plugga väldigt mycket, det är mycket hemläxa och det får man göra på fritiden så man får aldrig riktigt ledigt.
Precis som sångarna läser Liselotte Asplund in sig på text och noter. Hon är med under hela repetitionsperioden som ofta är 6-8 veckor.
Liselotte Asplund
Oro för framtiden
Sina första sex år i yrket jobbade hon på talteatern. De senaste 35 har hon varit Operan trogen. Nyss fyllda 62 är hon lågt ifrån att tröttna.
– Jag ska försöka hänga kvar i fem år till, då blir det prick 40 år.
Sufflös har varit ett yrke sedan 1700-talet. I boken vädrar Liselotte Asplund sin oro för att yrket så småningom ska dö ut på grund av teknisk utveckling och rationaliseringar.
Tror du det finns kvar om 25 år?
– Jag hoppas verkligen det men jag vet inte, med utvecklingen som är nu med AI och besparingar inom kultur.
Du får se väldigt mycket opera. Kan du njuta av en föreställning när du jobbar?
– Inte som när jag sitter i publiken eftersom jag sitter och räknar takter hela tiden. Men jag kan absolut bli berörd. Jag får ofta gåshud.
Bild från en föreställning av Glada änkan från Liselotte Asplunds perspektiv. Skon sitter på Henrik Dorsin.
Liselotte Asplund