Zubaid Wahidi berättar att många i hans situation mår mycket dåligt just nu.
Zubaid Wahidi berättar att många i hans situation mår mycket dåligt just nu.

När livet hänger på åldern

Nyheter / Reportage 

Varför har jag kommit hit till Sverige, gått i skola och lärt mig svenska när jag nu bara ska utvisas? Den frågan ställer sig Zubaid Wahidi, som ensam kom till Sverige från Afghanistan 2015.
När Migrationsverket bestämde sig att inte tro på hans berättelse om härkomst och ålder förändrades hans liv i ett slag. Nu kämpar Zubaid för att få stanna.
- Jag har blivit en helt ny människa i Sverige, säger han.

– I Sverige finns frihet, rättvisa och demokrati. Men inte för mig, inte så länge till. Jag använder den frihet jag har nu till att berätta, säger Zubaid Wahidi, asylsökande ungdom från Afghanistan och elev på Vallentuna gymnasium.
Han har precis för tredje gången överklagat Migrationsverkets beslut som konstaterar att han är över 18 år och att han kanske inte ens är från den plats i Afghanistan han själv säger.
Mitt i har träffat honom flera gånger, bland annat i samband med de fotbollskvällar i Brottby han arrangerar för ensamkommande. Han ställer upp på intervju och på bild för att han vill berätta om den pressade situationen för flyktingungdomar just nu.

Oron är stor bland ensamkommande just nu.

– Jag har kommit hit för att jag behöver ett liv, säger han.
För egen del är han inte särkilt hoppfull. Vinner han inte det här överklagandet utvisas han. Något som han själv betraktar som livsfarligt, eftersom orsaken till hans flykt var att han vägrade att jobba åt talibanerna hemma i Ghazni, ett landskap i Afghanistan.
– Jag sover inte, jag har svårt att äta och koncentrera mig i skolan. Jag är väldigt ledsen och orolig, det är tungt, säger han.
Zubaid har levt i ovisshet sedan tidigt i höstas då Migrationsverket beslutat att hans identitet inte går att fastställa. Det innebar att han över dagen upphörde att betraktas som ett barn. Han förlorade direkt sitt boende på ett HVB-hem, sin gode man och rätten att gå i skolan.
Ett så kallat 18-årssamtal, när någon från Migrationsverket informerar om vad som händer när man blir myndig i Sverige, hanns inte med. I stället skickades han till en norrländsk stad. Där fick han bo i en av Migrationsverkets lägenheter tillsammans med ett antal vuxna män. Boendet var en katastrof. Enligt hans egen berättelse fanns inte ens en säng. Det fanns droger i bostaden. Zubaids före detta gode man, som han fortsatte att hålla kontakt med kollade upp boendet och det visade sig att det ett flertal gånger hade anmälts till den norrländska kommunens socialtjänst.
Den gode mannen kontaktade Svenska kyrkan på orten. De betalade genast Zubaids resa tillbaka till Stockholm. Nu bor han hemma hos några olika familjer som inte får betalt för hans boende. Platsen på Vallentuna gymnasium har han fått behålla.
Zubaid är inte ensam om sin oro. Även om åldersuppskrivningen gör hans fall speciellt är det många afghanska ungdomar i Roslagen som är i en liknande situation. De ensamkommande ungdomar som kom till Sverige i flyktingvågen 2015 håller på att växa upp. Närmare 200 av de ensamkommande i Roslagen fyller 18 i år.
18-årsdagen innebär att tillvaron de har jobbat hårt för att bygga upp ändras i ett slag. 18-årsdagen innebär att de inte längre tas om hand av den mottagande kommunen, utan Migrationsverket. De har inte rätt att bo kvar på sitt boende, de har inte rätt till skola. Ofta hotar utvisning.
Josefin Vannérus är projektledare för församlingens integrationsarbete i Össeby församling. I sitt jobb har hon kontakt med cirka 60 ungdomar från Afghanistan. Hon bekräftar att oron i gruppen är stor.
– De mår inte bra. Det är jättetungt just nu. De försöker glädjas åt det fåtal som får uppehållstillstånd. Men det är en enorm press. Jag har haft många själavårdande samtal nattetid via sociala medier, det är ofta då, sent när man är ensam som de här tankarna kommer.

Fotbollen har blivit viktig.

Hon känner till pojkar i sitt närverk som skadat sig själva.
I det här gänget, som med tiden blivit en tight grupp, ingår Zubaid. Med tiden har han tagit en aktiv roll.
– Han är en fantastiskt person som har förmågan att sätta ord på det han upplevt och känner, säger Josefin Vannérus.
Nyheten om de afghanska ungdomarna som tagit livet av sig skakade Zubaid djupt. Han berättar att han förstod precis varför de gjorde det.
– Jag har också tänkt på att döda mig själv, säger han.
Fotbollen som han ordnar tillsammans med Brottbybon Linn Bentley på söndagar har hjälpt honom, och många av hans kompisar att hålla oro och ångest i schack.
– När vi rör på oss mår vi bättre. Det är fint för oss. Vi kan koncentrera oss. Jag ser tyvärr så många som inte orkar går till skolan, säger han.
Utbildningen i skolan ser han själv som någonting av det viktigaste som hänt honom.
– Jag har blivit en ny människa här i Sverige. I Afghanistan tänkte alla bara på att jobba, äta och sova. Jag också. Nu har jag fått veta att det finns demokrati, frihet, rättigheter och skyldigheter. Allt är annorlunda och det finns så många möjligheter, säger han.


Zubaids frågor till ministern

Morgan Johansson (S) justitie- och migrationsministern svarar på några av Zubaids frågor:

Sverige har ju betalat för oss som kommit hit, vi har fått skola boende och lärt oss svenska. Vad var vitsen med att ta emot oss när ni ändå bara skickar oss tillbaka?
2015 sökte väldigt många personer asyl i Sverige – 162 877 personer varav 35 369 var ensamkommande barn. Dessvärre innebär de att det tar lång tid innan man får beslut i sitt asylärende.
I Sverige anser att vi det är viktigt att barn och unga under sin tid i Sverige har tak över huvudet och rätt till hälso- och sjukvård samt skola på samma villkor som andra barn i Sverige.

Många av oss som skickas tillbaka kommer inte att vara säkra. Hur ser du på det? Kan Sverige garantera vår säkerhet i Afghanistan?
Den 8 december 2016 kom Migrationsverket med ett nytt rättsligt ställningstagande att säkerhetsläget i Afghanistan försämrats. I januari 2017 beviljades 82 procent av de afghanska ensamkommande barnen, som fick beslut under månaden, asyl.
Om det är säkert för en person att återvända till Afghanistan är en bedömning som görs i varje enskilt ärende. Regeringen kan aldrig ge garantier om en persons säkerhet vare sig i Sverige eller utomlands.

Jag tror att vi som skickas tillbaka kommer att få problem med grannar och familjer. Vi har fått en ny syn på livet. Hur ser du på det?
Alla som kommer till Sverige får inte stanna. I vissa fall bedömer lagen att de skäl som en asylsökande har berättat om inte är tillräckligt starka för att få uppehållstillstånd.
Hur ser du på att många som är i min situation dödar sig själva när de inte får stanna?
Hot om att skada sig själv eller andra kan aldrig vara en anledning till att beviljas asyl. Det är väldigt viktigt att om man mår dåligt så ska man genast ta upp detta med personal som står för den sociala omvårdnaden på boendet, god man eller elevhälsan så att de kan hjälpa personen att snabbt få tillgång till professionell hjälp.

Tazkeran godkänns inte

Det är få ensamkommande från Afghanistan som kan bevisa sin identitet.

Bevisbördan ligger på den ensamkommande. Det är alltså upp till den asylsökande själv att bevisa vem hen är.

Problemet är att den så kallade Tazkiran, det Afhanska födelsebeviset som många har med sig inte är en godkänd id-handling enligt Migrationsverket.

Migrationsverket gör istället en sannolikhetsbedömning.
”Det finns en möjlighet för den sökande att göra sin identitet sannolik t. ex genom att beskriva sin hemstad, sin familj och berätta om sitt liv. På det viset kan det göras en bedömning om identiteten är sannolik.”

Källa: Migrationsverket

Så gjorde vi jobbet

Mitt i har träffat Zubaid många gånger. Han har berättat sin historia steg för steg. Till slut bestämde han sig för att ställa upp och berätta sin historia i tidningen. Anledningen är att han vill att fler ska få kännedom om den verklighet ensamkommande flyktingungdomar lever i.

Han menar också att svenska myndigheter hanterar dem godtyckligt och icke rättssäkert.

Mitt i har säkerställt Zubaids historia så gott det går. Vi har tagit del av hans handlingar från Migrationsverket.

Vi har också pratat med många människor i Sverige runt. Bland annat hans före detta gode man samt hans advokat.

 

Så många flyktingungdomar fyller 18 i Roslagen

2016    2017

Vallentuna:         39         14
Täby:                    63         50
Vaxholm:            18            4
Danderyd:          28          12
Österåker:          45          12
Totalt:                193          92

 

Källa: Kommunerna

Fler nyheter från Stockholm

Nyheter

Nolltaxan för föreningar försvinner

Karin Ernlund
Nyheter

Centern: ”Höghus är vad city behöver”

Nyheter

JUST NU: Helt stopp på röda linjen

Personalen vid Systembolaget i Söderby i Haninge jublar
Mat och vin

Systembolag i Haninge är landets bästa

Nyheter

Renovering skulle kosta 100 miljoner

Nyheter

Storslam för Danderydselever på UF-mässa