Livsmedelsverket: Ser inga problem med att inte erbjuda halalkött

Anna-Karin Quetel på Livsmedelsverket ser inga problem med att inte servera halalslaktat kött, så länge det finns näringsriktiga alternativ.
Anna-Karin Quetel på Livsmedelsverket ser inga problem med att inte servera halalslaktat kött, så länge det finns näringsriktiga alternativ.
Järfälla kommuns beslut att sluta erbjuda halalprodukter på skolor och förskolor har både rört upp känslor och väckt frågor. Stämmer det att det inte finns halalslaktat kött i Sverige som lever upp till djurskyddskraven? Hur mycket kan man som elev förvänta sig att få anpassad skolmat? Mitt i pratade med en nutritionist på Livsmedelsverket för att reda ut några av frågetecknen.

När Järfälla kommuns nya livsmedelsavtal började gälla i juli stod det klart att halalslaktat kött inte längre kommer kunna serveras på skolor och förskolor.

Anledningen är de stränga kraven om djurskydd. Ingen av de leverantörer som lämnat anbud kunde, enligt kommundirektör Christina Rapp Lundahl, erbjuda halalprodukter som levde upp till djurskyddslagen.

Många frågetecken bland Järfällaborna

Beslutet har väckt både frågor och starka reaktioner bland Mitt i:s läsare. Hur stor anpassning kan man som elev eller förälder förvänta sig av skolmatsedeln? Är det rimligt att prioritera djurskydd framför elevers religiösa kostregler?

Och stämmer det ens att det inte går att få tag på halalslaktat kött som följer svensk djurskyddslagstiftning, som kommundirektören påstår?

Finns svenskt halalkött

Svaret på det sistnämnda är nej.

– Det stämmer inte att det inte finns, nej. Det finns slakterier i Sverige som bedriver halalslakt och uppfyller svensk djurskyddslagstiftning, säger Anna-Karin Quetel, som är nutritionist och jobbar med frågor om skolmat på Livsmedelsverket.

– Sen är det inte säkert att kommunens leverantör kan erbjuda det köttet inom ramen för det avtal man har, lägger hon till.

Experten: Skolan får inte diskriminera

Frågan om anpassning av skolmaten då. Kan man som elev kräva att få maten anpassad? Både ja och nej.

– Det skolan måste erbjuda är en näringsriktig och kostnadsfri skolmåltid varje dag, till alla elever. Det står i skollagen. Sen får man inte diskriminera någon elev på grund av religion eller trosuppfattning.

Hur är det då med muslimska elever som inte längre kan få halalslaktat kött?

– De måste då kunna välja något annat, men det måste ju inte vara kött. Det kan vara ett vegetariskt alternativ som också uppfyller näringsrekommendationerna.

Så det är inte en fråga om diskriminering?

– Det skulle vara om alla barn har rätt att äta kött till lunch och det får i så fall diskrimineringsombudsmannen avgöra. Vi ser vegetariskt som ett minst lika bra alternativ. I dag äter vi ju för mycket kött.

”Eleverna har rätt till anpassning”

Enligt Anna-Karin Quetel finns det en mängd gråzoner vad gäller hur mycket skolan är skyldig att anpassa maten efter elverna, men när det kommer till just religion är lagen ändå ganska tydlig.

– När det kommer till religiösa och medicinska skäl så har eleverna rätt till anpassning. Om man är muslim och inte äter fläskkött till exempel, då har man rätt till ett anpassat alternativ.

Men det alternativet behöver alltså inte vara en kötträtt.

”Vegetariskt är ingen specialkost”

Anna-Karin Quetel tycker det finns många positiva aspekter av Järfälla kommuns beslut.

– Vi är väldigt positiva till att de ställer tuffa djurskyddskrav på det kött de köper in. När man ställer sådana krav gör det att svenska bönder kan tävla på mer jämna villkor mot producenter i andra länder, säger hon.

– Vi måste också börja se det vegetariska som det normala. Det är ingen specialkost.