Lokala Facebookgrupper våra nya historielärare

Ett försvarsplan, T-2 Heinkel HE 115, i försvarsmaktens övningsområde i Mysingen mellan Muskö och Ornö. Basen fanns på Gålö. Bilden är tagen i augusti 1944. Detta flygplan havererade vid ett senare tillfälle.
Ett försvarsplan, T-2 Heinkel HE 115, i försvarsmaktens övningsområde i Mysingen mellan Muskö och Ornö. Basen fanns på Gålö. Bilden är tagen i augusti 1944. Detta flygplan havererade vid ett senare tillfälle.
Macken ”Nynäs” låg i korsningen Dalarövägen/Gamla Nynäsvägen i Handen. Fotot är från september 1964.
Macken ”Nynäs” låg i korsningen Dalarövägen/Gamla Nynäsvägen i Handen. Fotot är från september 1964.
Speedway och stock car kördes på Södra Motorstadion vid nuvarande Torvallaområdet fram till 1960-talet.
Speedway och stock car kördes på Södra Motorstadion vid nuvarande Torvallaområdet fram till 1960-talet.
I Handen spårade tåget ur och körde ner i Rudan klockan 7.15 på morgonen den 6 februari 1985.
I Handen spårade tåget ur och körde ner i Rudan klockan 7.15 på morgonen den 6 februari 1985.
I dag växer Vega mest i hela Haninge, men förr var det bara en hållplats.
I dag växer Vega mest i hela Haninge, men förr var det bara en hållplats.
Ultrahuset<b> </b>på Källvägen<b> </b>i Handen var en mötesplats för många i punk-Stockholm under 1980-talet. 1981 gjorde bland annat Ebba Grön en omtalad spelning här inför en fullpackad lokal.
Ultrahuset<b> </b>på Källvägen<b> </b>i Handen var en mötesplats för många i punk-Stockholm under 1980-talet. 1981 gjorde bland annat Ebba Grön en omtalad spelning här inför en fullpackad lokal.
Redan på 70- och 80-talet kördes det repor och street races i Jordbro industriområde, med en mängd människor på plats.
Redan på 70- och 80-talet kördes det repor och street races i Jordbro industriområde, med en mängd människor på plats.
Kyrkskolan i Österhaninge totalförstördes i en olycklig brand i maj 1993. Skolan i jugendstil var helt byggd i trä och uppförd år 1904. År 1996 uppfördes den nya byggnaden.
Kyrkskolan i Österhaninge totalförstördes i en olycklig brand i maj 1993. Skolan i jugendstil var helt byggd i trä och uppförd år 1904. År 1996 uppfördes den nya byggnaden.
1966 brände kommunen ner det tidigare ålderdomshemmet Tuntalurn i Tungelsta. Hus­ets skick ansågs för dåligt för att bevaras.
1966 brände kommunen ner det tidigare ålderdomshemmet Tuntalurn i Tungelsta. Hus­ets skick ansågs för dåligt för att bevaras.
Nynäsbanans byggnation i slutet av 1890-talet, vid Österhaninge grusgrop. Stationen hette Österhaninge, och på denna tid var Handen bara några gamla hus.
Nynäsbanans byggnation i slutet av 1890-talet, vid Österhaninge grusgrop. Stationen hette Österhaninge, och på denna tid var Handen bara några gamla hus.
Sune Nilsson klädd i väst, hängslen, skjorta, mörkgula byxor och glasögon på nästippen har blivit Haninges okrönta kung av gamla bilder från 1900-talet på sociala medier.
Sune Nilsson klädd i väst, hängslen, skjorta, mörkgula byxor och glasögon på nästippen har blivit Haninges okrönta kung av gamla bilder från 1900-talet på sociala medier.
Efterkrigstiden representerar vår nya nostalgiera, och därför delas speciellt mycket nostalgi från 50- och 60-talet på sociala medier.

Det menar Jonas Engman, etnolog vid Nordiska museet.

Det började med gamla klassfoton. Nu har de lokala facebook-grupperna blivit Haninges nya folkbildare.

Fyra stora lokala grupper väcker minnen till liv, och lär ut mer om gamla tiders Haninge.

Det är gamla händelser, platser och företeelser i Haninge. Det är lokala profiler och tragiska öden. Det är nybyggen, gamla kändisar – eller rena utredningar och efterlysningar.

De lokala facebook-grupperna med äldre Haningebilder bara växer. I dag finns fyra grupper där det så gott som dagligen läggs upp gamla bilder och berättelser fyllda av nostalgi, och där tusentals medlemmar gillar och kommenterar.

Sune Nilsson, 74, lägger utan tvekan upp flest inlägg.

Den som går in på facebook-gruppen ”Haningebilder från för och nu” (jo, gruppen har valt att stava ”för” med ett ”r”), kommer med stor sannolikhet att hitta ett inlägg som Sune precis har postat.

Hobbyn har nästan blivit ett halvtidsjobb.

– Jag går upp halv 6 på morgonen, släpper ut katten och sätter mig sen direkt och letar bilder. Det blir väl fyra fem timmars jobb per dag. Men jag ska lugna ner mig lite, säger han.

Vi träffar honom hemma i radhuset i Åby i Västerhaninge. Här har Sune sin enmansredaktion, som han själv kallar det.

En skinnfåtölj, en dator – och tillgång till ett bildarkiv med närmare 10 000 bilder.

– Jag har hjälp av hembygdsgillet på det sättet. ”Haningebilder från för och nu” har väl blivit ett slags löpsedel för min hembygdsblogg (Haninge.org). Det kommenteras ju betydligt mer på facebook-sidan än bloggen, säger han.

Sune Nilsson ser sig som en journalist i denna roll. Han berättar om det som varit, och tillsammans med facebook-läsarna rätar man ut frågetecken. ”Hur var det egentligen?” ”Minns ni vad hon hette?”

– Det är ju väldigt mycket Haningebor, eller utflyttade Haningebor, eller barn till Haningebor som kommenterar, säger han.

I grupperna får människor upp kontakten igen.

– Vissa saker kan engagera så in i helvete. Det är kul, man får respons, och kommentarerna flödar. ”Där klippte jag mig”, typ. ”Men var det inte du som bodde i porten bredvid mig?”. ”Jo, det var det ju, det var 1962, va?”, berättar Sune förtjust.

Mystiska, oklara händelser, som kan vara verklighet eller skrönor, upplever Sune engagerar allra mest.

– Flyghaveriet på Gålö 1960 var en sådan. Planet bara störtade rätt ner i marken och lämnade en stor krater efter sig. Jag gick i Kyrkskolan då och minns själv att jag och kamraterna hörde explosionen. Sedan dess har folk sagt att piloten aldrig hittats, men officiellt har försvarsmakten ingen saknad pilot från händelsen. En annan händelse är ju de två ”flygande tunnorna” (SAAB:s och Flygvapnets J 29) som kolliderade i luften vintern 1953 över Österhaninge. En flygplansmotor hittades i en lagård i Alby några år senare.

Bilderna får många att häpna. Till exempel gamla bilder på Vega eller Jordbro.

– Vega var ju bara en hållplats och en ”plåtstins” man vred mot tåget om man ville åka med, när jag växte upp. Det var tvätterier och bondgårdar. Nu är Vega det enda man pratar om. Och Jordbro var i princip bara några torp och en hållplats.

Och så var det ju det där med lokala profiler.

– Vi hade Sune Svedén som hade gamla Gulf-macken i Handen. Vi hade ”Kvast-Otto” i Handen som ordnade med björkris av bönderna här och sålde till Stockholm stad, som sopade gator med dem där. Sådana personer kommer folk antingen ihåg, eller har hört om från sina föräldrar. Vi hade ”Snål-David” som hade handelsbod i Tungelsta, och hade magasinet på andra sidan vägen. När någon kom fram till disken behövde han gå in till magasinet. Han körde ut alla ur butiken när han skulle dit och låste dörren. Han var så rädd att folk skulle sno från honom.

51-årige Åke Almli från Västerhaninge startade gruppen ”Bilder Västerhaninge, Tungelsta, Jordbro, Handen” för åtta år sedan.

– Om ”Haningebilder från för och nu” mer har en hembygdsprofil så har vi mer hållit oss till enbart 50-, 60-, 70-, och 80-tal. Det är allt från personer till reklambilder och gamla stjärnor. Det som skapar mest engagemang är kanske när en bild postas om en gammal lärare eller konstnär, som många minns, säger han.

Håller du med om att ni blivit lokala folkbildare?

– Jag skulle säga att grupperna blivit vår digitala syjunta. Förr gick man till fiket och tog en kaffe, nu går man in i gruppen och snackar och minns.

”Utmärkande för vår tid”

– Hur var det förr i byn? Det är något vi i dag uppfattar väldigt mycket som en del av vår identitet. ”Jaha, där är jag uppvuxen” och ”Det där kommer jag ihåg från när jag var liten”. Detta är utmärkande för vår tid. Vi tenderar nästan att förstärka vikten av att blicka tillbaka för att bli nostalgiska. Främst handlar det om 50- och 60-talen, säger Jonas Engman.

Via sociala medier flyttar vi oss numera omedelbart till olika platser i världen, men samtidigt finns en annan rörelse, ser Jonas Engman.

– I den sker en markering av lokala och regionala gemenskaper. Det skapar identiteter och det är i det ljuset man ska se varför vi är så nostalgiska på sociala medier.

Just detta utmanar migration och globalisering väldigt mycket, och i allt detta idealiserar och romantiserar vi också bilden av folkhemmet, menar Jonas Engman.

– Ett stort skäl till det är nog att vi uppfattar att vi lever i en tid där mycket ställts på ända. I dag är det migration och flyktingar som spetsar till det, men i själva verket har hela samhället förändrats radikalt ända sedan 80-talet.

Fakta

Fyra stora historiska grupper

”Du vet att du är från Vega, Norrby, Handen, Jordbro eller Vendelsö”: 1 106 medlemmar, skapad av Eva Wallman.

”Du vet att du bor eller har bott i Brandbergen OM DU…”: 1 899 medlemmar, skapad av Micke Harila.

”Bilder Västerhaninge, Tungelsta, Jordbro, Handen”: 2 849 medlemmar, skapad av Åke Almli.

”Haningebilder från för och nu”: 3 629 medlemmar, Skapad av Kjell-Åke Skönbeck. Kjell-Åke insåg att han hade stavat ”för” fel, men ”när jag ändrade blev det folkstorm i gruppen, man ville ha det med ett ”r”.