Nya rön löser Riddarholmsskeppets gåta

riddarholmsskeppets nya historia
För 88 år sedan hittades vraket. Nu kan mysteriet vara löst kring Riddarholmsskeppet.
Sedan upptäckten 1930 har vraket i Riddarholmskanalen kallats både vikingaskepp och bondeseglare.
Men nu kan skeppets verkliga historia vara avslöjad, något som skriver ett nytt kapitel i Sveriges militära historia.

För 88 år sedan – under grävarbetet för Stockholms tunnelbana – hittades ett gammalt båtvrak i Riddarholmskanalen.

Vrakdelarna tydde på en mindre båt och de första teorierna om det som kallas Riddarholmsskeppet handlade om allt från ett vikingaskepp till en enkel seglare för bönder.

Med tiden har historien bakom mysteriet reviderats och det senaste vi hörde var att skeppet var ett snabbseglat jaktfartyg i stadens ägo. En tolkning som sedan 80-talet finns utställd på Medeltidsmuseet i Stockholm.

Skriver ett nytt kapitel i historien

Men även den teorin verkar ha varit fel.

Nu kommer nämligen nya forskarrön som helt omkullkastar de tidigare versionerna. I ett pressmeddelande skriver Stockholms stadsmuseum att nyheten skriver ett helt nytt kapitel i Sveriges militära fartygshistoria. Ett kapitel i klass med berättelsen om regalskeppet Vasa.

Ingick i Sveriges första krigsflotta

De nya rönen avslöjar med säkerhet att de vrakdelar man fann 1930 i själva verket är bottenskrovet av ett betydligt större fartyg.

Det hade plats för över 100 personer fler än det som tidigare trotts och innehöll krigsredo kanoner.

– Skeppet var ett av det första svenskbyggda krigsfartygen som en tid ingick i den första svenska flottan, säger Ingvar Sjöblom, forskare vid Försvarshögskolan och den som ligger bakom de nya uppgifterna.

riddarholmsskeppets nya historia Ingvar Sjöblom, forskare

Ingvar Sjöblom är forskaren bakom de nya uppgifterna. Foto: Medeltidsmuseet.

Brasklappens fader inblandad

Och det är inte bara sammanhanget skeppet ingick i som är noterbart. Ingvar Sjöblom tror sig också veta vilka förgrundsgestalter som ägt skeppet genom historien.

– Skeppet tillhörde biskopen bakom begreppet brasklappen, Hans Brask. Det kan vara samma fartyg som lånades ut till Gustav Vasa, och deltog i hans första krigsflotta.

Hur skeppet hamnade på botten av Riddarholmskanalen är ännu okänt och forskningen fortsätter i ett projekt tillsammans med Medeltidsmuseet i Stockholm.