Så kom makten närmare Kungsholmsborna

Arvid Vikman tycker att stadsdelsnämnderna fört demokratin närmare medborgarna.
Arvid Vikman tycker att stadsdelsnämnderna fört demokratin närmare medborgarna.
Ett byråkratiskt monster eller något som stärkt demokratin?
Stadsdelsnämnderna fyller 20 år - men alla vill inte att Kungsholmen ska ha sin egen.

Högre effektivitet, stärkt lokaldemokrati och politiker närmare medborgarna – det var visionen när Stockholm 1997, med Socialdemokraterna i spetsen, införde lokala stadsdelsnämnder runt om i staden.

Berit Svedberg, som var den tjänsteman som höll i utredningen för 20 år sedan, minns att man hade höga ambitioner.

– Det var mycket diskussioner och vi gick ut på gatorna och pratade med folk. Även om reformen förändrats ganska kraftigt har den överlevt 20 år senare. Det säger någonting, säger hon.

Nöjd ordförande på Kungsholmen

Arvid Vikman, som i dag är socialdemokratisk ordförande i Kungsholmens stadsdelsnämnd, tycker att man lyckats med intentionerna.

– Det har på många sätt varit en lyckad reform. Besluten tas i dag närmare de det berör, säger han.

Han lyfter fram flera konkreta exempel på vad han menar är stärkt lokaldemokrati.

– Vi har besökare på våra sammanträden i nämnden och jag får många frågor direkt till mig som rör den här stadsdelen som jag kan svara på och driva vidare för att jag kan området.

Vilka frågor som stadsdelsnämnderna ansvarar för har varierat över tid. I dag ligger bland annat frågor om förskola, kommunal hälso- och sjukvård och parkskötsel på stadsdelsnämndernas bord, medan exempelvis skolfrågor avgörs i stadshuset.

Men Arvid Vikman menar att stadsdelsnämnderna har ett brett inflytande.

– Politikerna i stadshuset är intresserade av vad vi tycker och vad vi tror är bäst för folk på Kungsholmen. Desto fler som vet vad som behövs lokalt, desto lättare är det att göra rätt prioriteringar centralt.

Finns det gånger då det är enklare att komma överens med oppositionen lokalt än med majoriteten i stadshuset?

– En fråga där vi alltid varit eniga över partigränserna är överdäckningen av Essingeleden. Det kan vi driva tillsammans och det tror jag inte hade gått i Stadshuset på samma sätt.

Politikerna på Kungsholmen är överens om att Essingeleden borde däckas över. Foto: Pekka Pääkkö

Vill kraftigt minska antalet nämnder

Alla är inte lika entusiastiska över stadsdelsnämnderna. Moderaterna vill kraftigt minska antalet nämnder, från dagens 14 till bara fem. För Kungsholmen skulle det innebära en gemensam stadsdelsnämnd tillsammans med Östermalm och Vasastan.

– Det handlar om att spara på central byråkrati. Man skulle kunna spara runt 200 miljoner kronor, säger oppositionsborgarrådet Joakim Larsson (M).

Hans partikamrat på Kungsholmen, Joel Laurén, håller med.

– Stadens resurser ska användas till kärnverksamheter, som förskola och äldreomsorg. Vi ska inte ha en större organisation och fler stadsdelsnämnder än nödvändigt.

Joel Laurén (M).

Han menar också att biståndsbedömningen för exempelvis äldreomsorgen skulle bli mer rättvis över hela staden om äldrenämnden tar över ansvaret. Någon demokratisk fara ser han inte med färre stadsdelsnämnder.

– Demokrati handlar inte om att kommunen ska ha så många arvoderade politiker som möjligt. Demokrati handlar om att inkludera medborgare i processer och beslut och det vore möjligt även med vårt förslag, säger Joel Laurén.

Alliansen oenig i frågan

Alliansen är dock inte överens i frågan. Liberalerna är emot vilket skulle göra det svårt för de övriga Allianspartierna att förändra systemet även vid en valvinst 2018.

Socialdemokraten Arvid Vikman vill absolut inte se en sådan förändring. Han menar att Kungsholmen behöver sin egen nämnd.

– Det bor på 70 000 människor på Kungsholmen, det är som en vanlig kommun, och skulle vi slås ihop med andra tappar vi den lokala förankringen, säger han.

Redan för 20 år sedan planerades det för bättre torgmiljö på Fridhemsplan Foto: Pekka Pääkkö

Fakta

Så planerades Kungsholmen 1997

När Kungsholmen fick sin stadsdelsnämnd gjordes samtidigt ett områdesprogram där man skissade på framtidens Kungsholmen.

Mitt i Kungsholmen har tittat närmare på projekten som förverkligats – och som helt glömts bort.

1) Nordvästra Kungsholmen

Redan 1997 såg man framför sig hur Hornsbergs strand skulle kunna bli ett nytt attraktivt bostadsområde. Och även visionen för Lindhagensgatan som en bred boulevard har förverkligats.

2) Kungsholmenbanan

Nej, det var många år sedan man diskuterade en pendeltågsstation under Fridhemsplan. Idéerna begravdes definitivt när beslutet om Citybanan togs. Däremot blev det nyligen klart att Fridhemsplan får en ny tunnelbanelinje som ska gå söderut till Älvsjö.

3) Torg på Fridhemsplan

Redan för 20 år sedan var inriktningen att skapa en tydligare torgmiljö på Fridhemsplan. Men det är först i år som förändringarna börjar.

4) S:t Eriksgatan som affärsgata

Nja, Västermalmsgallerian invigdes 2002, men nog präglas S:t Eriksgatan fortfarande av att trafiken är för tät för att riktigt kännas som en affärsgata.

Källa: Stockholms stad