Min lokala hjälte

Föräldrar lär sig svenska i bibblan

Sara Abaas med lille Julian och Mariam Hamran med lilla Esil. Lille Otto kikar fram th.
Sara Abaas med lille Julian och Mariam Hamran med lilla Esil. Lille Otto kikar fram th.
Mariam Hamran med dottern Esil och sonen Adam på Svenska med Baby i Farsta bibliotek.
Mariam Hamran med dottern Esil och sonen Adam på Svenska med Baby i Farsta bibliotek.
Mariam Hamran med dottern Esil och sonen Adam. I förgrunden: LIlle Juliasn Abaas.
Mariam Hamran med dottern Esil och sonen Adam. I förgrunden: LIlle Juliasn Abaas.
Debatten om bibliotekens roll går hög. Farsta bibliotek möter den nya tidens krav bland annat genom Svenska med baby.

På en rosa filt i ett rum i Farsta bibliotek ligger lilla Esil, bara några månader gammal. Intill henne sitter mamma Mariam Hamran. Hon sjunger barnvisor för sin dotter – Lilla snigel, Imse Vimse spindel och Tänk om jag hade en liten, liten apa.

Esil lyssnar och tar in  språket, samtidigt som hennes mamma övar på sin svenska.

– Jag vill lära mig svenska bättre. Det är därför jag kommer hit, och för att jag saknar kompisar. Jag vill umgås, prata och sjunga. Jag är glad när jag är här, säger Mariam Hamran som kom från Tunisien för knappt ett och ett halvt år sedan.

Både Esil och Adam vill sitta i mamma Mariam Hamrans knä en stund. ger: Veronica Adlertz är här med sonen Otto. ”Det känns viktigt och trevligt att komma hit. När jag var yngre bodde vi utomlands så jag vet hur det känns att vara ny i ett land” , säger hon.    Foto: Julio C Saint Just

Runt omkring henne sitter fem andra mammor, med sina små barn. De deltar alla i Svenska med baby. Varje onsdagseftermiddag samlas de här. De sjunger, pratar och diskuterar utifrån olika teman. Volontären Brigitte Twelkmeyer, som kommer från Tyskland och har med sig sin dotter Ester, leder gruppen.

– Idag ska vi prata om hur det är att vara en flerspråkig familj. Är det ok? Men vi kanske ska fika först? säger hon, och får bifall från de andra mammorna.

Volontären Brigitte Twelkmeyer med dottern Ester. Till höger ligger lille Julian Abbas, medan Adam Hamran är på språng strax bakom. ”Jag gick på Svenska med baby vid min förra föräldraledighet och den här gången erbjöd jag mig tt bli volontär. Jag vill ju vara ändå vara med”, berättar Brigitte.      Foto: Julio C Saint Just

Svenska med baby är en ideell organisation, som för samman föräldrar som behöver träna på svenskan med föräldrar som har svenska som modersmål, med ambitionen att  minska segregationen. Här i Farsta sker det i samarbete med biblioteket, som ju är en självklar plats för språklig förkovran. Samtidigt är Svenska med baby en del av den förändring som biblioteken genomgått under 2000-talet. Många nya uppgifter har tillkommit, bland annat på grund av migrationen.

– Nyanlända och barn är de grupper vi ska prioritera, enligt våra styrdokument. Därför finns både Svenska med baby, Språkkaféer och kurser i svenska här, berättar bibliotekarien Monika Baruch.

Hon tar en paus från informationsdisken för att prata med Mitt i om bibliotekens roll i samhället, med anledning av den bitvis heta debatten om hur biblioteken ska balansera alla nya uppgifter.

– Att hjälpa till att höja människors kunskaper i svenska hör absolut till våra kärnuppgifter. Däremot är biblioteket inget medborgarkontor. Ändå får vi många frågor om samhällsservice – hur man söker bostadsbidrag och förskoleplats och hur man gör bankärenden, till exempel. Det har ökat mycket, säger Monika Baruch.

Monika Baruch, bibliotekare vid Farsta bibliotek. Foto: Julio C Saint Just

Hon och hennes kolleger hjälper till så gott de hinner, men hänvisar också till stadsdelsförvaltningen eller medborgarkontoret i Rågsved, dit även Farstabor är välkomna.

– Vi diskuterar ofta gränsdragningar, för vad vi kan och får göra. Vår viktigaste uppgift är ju att jobba läsfrämjande, med språk och berättande, säger Monika Baruch, och betonar vikten av att kunna erbjuda digitala medier.

”Vi är inte klara med var vi ska dra gränsen”

Ordningsproblemen i biblioteken, och hur de ska hanteras, är en annan het debattfråga. I Farsta är stämningen lugn och ljudnivån dämpad när Mitt i hälsar på – och så brukar det vara här. Orsaken är att det finns så många andra ställen att vara på i Farsta centrum, tror Monika Baruch. Det gör att ungdomsgäng eller missbrukare inte samlas här på samma sätt som de tidvis gör i andra bibliotek.

Hon gläder sig också att att ”ryktet om bokens död är överdrivet”.

– Utlåningen är stor och intresset är stort för både bokcirklar, författarbesök och läsklubbar. Och det tycker vi är roligt, förstås!