Ortens mammor – dålig svenska eller bra rubrik?

krönika märta lefvert orten språk
Märta Lefvert.
"Orten" fick läsare att reagera men forskare menar att förortssvenska har framtiden för sig, skriver Mitt:s Märta Lefvert.

KRÖNIKA. En kvinna från Täby ringde mig, lätt upprörd. Hon undrade över rubriken ”Ortens mammor i protest mot våldet”.

”Det heter ju förorten”, sa kvinnan. Hon hade aldrig hört talas om begreppet ”orten” och undrade varför Mitt i använder så dålig svenska.

Det blev ett givande och engagerat samtal. Jag berättade vad ”orten” är och vi pratade en stund om det.

Sedan diskuterade vi slang och förortssvenska. Kvinnan var rädd för att svenskan ska försämras när människor med ursprung i andra länder påverkar det. Jag invände och sa att ett levande språk förändras hela tiden – och att begrepp som känns konstiga nu kan vara standard om 20 år.

Ett par dagar senare dimper Språktidningen ner i min brevlåda. ”Lyssna Bror – så låter den nya svenskan” står det på omslaget. Inne i tidningen ägnas flera sidor åt förortsslang och förortssvenska. Forskare som följt ungdomar i Stockholmsförorter berättar att de unga ofta är språkligt skickliga, men riskerar att bli diskriminerade på grund av sitt sätt att prata.

Så behöver det inte förbli. Forskarna spår att förortssvenskan i framtiden kan komma att inkluderas i standardsvenskan – men att det är långt kvar dit. Det blir en spännande utveckling att följa!