Min lokala hjälte

Här låg Sveriges största borg

Platsen består av en kulle med spår av fundament och husgrunder. På 1980-talet undersökte borgen. Då hittades kanonkulor och armborstpilar. De finns på Almare-Stäkets herrgård. Infällt en illustration av borg­ruinen från 1670-talet.
Platsen består av en kulle med spår av fundament och husgrunder. På 1980-talet undersökte borgen. Då hittades kanonkulor och armborstpilar. De finns på Almare-Stäkets herrgård. Infällt en illustration av borg­ruinen från 1670-talet.
En historisk skatt finns gömd på Stäketsholmen. Där fanns Ärkebiskopsborgen – S:t Eriks slott – som var Sveriges största medeltida borg. Och beslutet om att borgen skulle rivas har kallats för landets första riksdag.

Stäketsholmen i Upplands-Bro har en viktig roll i svensk historia. Det menar Brobon Börje Sandén, lokalhistorisk forskare med över 30 års erfarenhet av hembygdens historia och engagerad i Upplands-Bro kulturhistoriska forsknings­institut (UKF).

– Det är en otroligt betydelsefull plats, inte bara i lokalhistorien utan även för hela rikets historia. Här fanns Sveriges största medeltida borg, säger han .

Redan på 1100-talet fanns en enklare borg på Stäketsholmen. Den fungerade som försvars­anläggning för Sigtuna och Uppsala eftersom Stäket var inkörsport till orterna. Den ska ha bränts ned 1434 för att stoppa rikshövitsmannen Engelbrekt Engelbrektssons trupper från att erövra slottet.

1440 fick ärkebiskop Nils Ragvaldsson tillåtelse att bygga en borg på Stäketsholmen. Ärkebiskoparna behövde ett fast hus, en försvarbar borg – eller slott som borgar kallades då. Stäket sågs som en strategiskt värdefull plats.

Ärkebiskoparna var självskrivna ledare för riksrådet, och ibland utsågs de av utländska kungar till riksföreståndare. De behövde snabbt kunna komma till samlingsplatserna för viktiga möten och Stäket låg ”mitt i Mälaren”. Det gick snabbt att komma till Uppsala, Södertälje, Strängnäs, Västerås, Enköping, Arboga och Stockholm.

Ungefär 1450 stod borgen klar.

– Det var då den största och mest moderna borganläggningen i Sverige. Borgen skulle vara ointaglig – och den var heller aldrig i strid. Många rika familjer deponerade sina rikedomar på borgen, säger Börje Sandén.

Ett villkor för att borgen fick byggas var att den inte skulle få inkräkta på statens inkomster. Men efter en tid hade biskoparna förvärvat tre härader som försörjde borgen, något som starkt stred mot överenskommelsen.

– Biskoparna på slottet räknades som landsförrädiska. Man beslutade att slottet skulle rivas, så att det aldrig mer på nytt skulle kunna uppstå som ett landsförrädiskt fäste, säger Börje Sandén.

Riksföreståndaren Sten Sture den yngre hade föregått att man skulle besluta saker när folk var samlade, och att det som angick alla bör alla få vara med och besluta. Till detta beslut, 1517, bestämde han att sammankalla folket.

– Av historikerna har beslutet om borgens rivning kallats det första riksdagsbeslutet. Det var första gången en folkförsamling hade sådant stort inflytande, säger Börje Sandén.

Rivningen skedde 1519 och har kallas för upptakten till Stockholms blodbad.

Fakta

Många historiska sevärdheter

Upplands-Bro

Rösaring: Fasta fornlämningar i Låssa som vikingatida husgrund, gravhögar och små labyrinter.

Fornsigtuna (nu Signhildsberg): Vikingatida kungsgård under gräset. En av få svenska orter som nämns i isländska sagor.

Fornborgen vid Draget: Troligen största och äldsta vall­anläggningen i Mälarområdet, cirka 4 000 år gammal.

Järfälla

Gåseborg fornborg: På en bergs­höjd i Görvälns naturreservat, tro­ligen en 1 500 år gammal länk i ett system av farledsborgar som bevakade leden till Uppsala och Sigtuna.

Upplands runstenar: Runstenar finns bland annat vid Jakobsbergs folkhögskola och ­Äggelunda gård i Veddesta.

Källa: UKF, Wikipedia