Många skolgårdar får underkänt

Häften av innerstans skolgårdar är för små, enligt utbildnings­förvaltningen.

Samtidigt byggs en rad nya skolor – också de med små och trånga gårdar.

I onsdags började skolan igen. Och för många barn byts landets vidsträckta ängar mot stans avgaser – och trånga och asfaltsbeklädda skolgårdar. Lilla Adolf Fredriks skola på Dalagatan har en av stans allra minsta skolgårdar. Anna Käck Herrlin är här för att hämta sin dotter.

– Skolgården är liten. Man får vara aktiv själv som förälder efter skolan, säger hon.

Rektorn Jan Lindelöw håller med.

– Man måste tänka på hur man lägger raster så inte alla elever är ute samtidigt. Sedan försöker vi tänka på hur vi använder den begränsade yta vi har för att skapa rum i rummet, säger han.

Men Adolf Fredrik är inte det enda skolan med liten gård. Förra året utvärderade utbildningsförvaltningen alla kommunala skolgårdar i Stockholms stad. Enligt Lokaltidningen Mitt i:s sammanställning är hälften av alla skolgårdar i innerstan för små enligt kommunens egna rankningssystem.

Enligt skolborgarrådet Olle Burell (S) kan man inte stirra sig blind på den exakta ytan. I stället måste man titta på varje enskilt fall och se vad man kan göra.

– Vi kommer aldrig kunna få fram de kvadratmeter man kan få fram i ytterstan eller i Jämtland. Vi som bor i innerstan vet att det är trångt här.

Samtidigt råder stor skolbrist i innerstan och en rad nya byggprojekt pågår. I flera av projekten är stadens tjänstemän öppna med att skolgården kommer att krympa eller bli för liten. Ett exempel är den nya skolan på Stadshagsklippan som beräknas få en av stans minsta skolgårdar per elev.

Ett annat är nyöppnade Observatorielundens skola som inte har någon gård alls utan använder den allmänna parken intill.

Men om ni är medvetna om problemet, varför bygger ni då nya skolor med samma brister?

– I en stad som Stockholm måste man hitta lämpliga kompromisser. I Stadshagen är det till exempel skolan som får trängas med behovet av en bollplan, svarar Olle Burell.

Ett annat exempel är Vasa Reals skolgård, en gård som redan i dag får underkänt av kommunen vad gäller ytan. Här ska en ny byggnad byggas som både minskar ­gården och ökar antalet barn som ska ­använda den, något som ­Skönhetsrådet uttalat sig kritiskt mot.

– Det blir skuggigt och lite plats för barnen. Många av de skolprojekt vi ser hänger ihop med att man inte planerat in nya skolor i nya bostadsområden. Ett typ­exempel är Hagastaden där man inte planerade in någon skola alls, ­säger Henrik Nerlund vid Skönhetsrådet.

Lilla Adolf Fredriks skola, Gustav Vasa skola, Eiraskolan och Hedvig Eleonora skola har alla skolgårdar som ubildningsförvaltningen beskriver som ”undermåliga”.