Marievik blir Stockholms Manhattan

Ett kluster av sju höga bostadstorn – det högsta 38 våningar – föreslås i Marievik.

Totalt kan bygget i området ge 1 000 nya lägenheter.

Men höghusen kommer att förändra stadsbilden dramatiskt och lägga delar av omgivningen i skugga.

Från och med i dag kan allmänheten tycka till om mastodontbygget – planförslag och skisser finns att beskåda bland annat på stadsdelsförvaltningen vid Telefonplan.

Lokaltidningen Mitt i skrev om projektet redan för ett par år sedan. Men sedan dess har fler fastighetsägare kommit in i bilden, och byggplanerna vuxit till omkring 1 000 bostäder. Av dessa finns 800 inritade i höghusklustret på udden och 200 intill. Det handlar om att riva befintliga kontorsfastigheter och bygga nytt.

Men hur kan då ett utpräglat kontorsområde, där 7 000 människor jobbar, lämpa sig för så stor exploatering?

– Marievik har ett innerstadsnära läge och här finns en potential att förtäta nära staden, och skapa en levande stadsdel med en blandning av olika verksamheter och bostäder, säger Susanne Arvidsson, stadsplanerare vid stadsbyggnadskontoret.

Att höga hus planeras i Stockholm är inget nytt – framför allt inte i Liljeholmen som av vissa arkitekter kallas för Stockholms Lilla Manhattan. Men att bygga en grupp av höga punkthus – på det sätt som beskrivs i förslaget – är unikt för staden. Höjderna på husen kan komma att variera mellan 12 våningar som lägst och 38 som högst. Tre av tornen är över 30 meter. Det kan jämföras med de skrapor som växer fram på Liljeholmskajen, där det högsta planeras bli 26 våningar.

Siluetten kommer för alltid att vara förändrad om projektet blir verklighet. Flertalet av punkthusen blir bland annat synliga från Skansen, Skinnarviksberget och Västerbron.

– Husen kommer att synas, och i gestaltningen måste vi förhålla oss till riksintresset för kulturmiljön. Ambitionen är att det ska bli ett positivt tillskott, säger Susanne Arvidsson.

Men det finns stora utmaningar i projektet. Det råder parkbrist i Marievik, samtidigt som man räknar med att många barnfamiljer kommer att vilja bosätta sig där, och en förskola med tolv avdelningar planeras. Takgårdar och terrasser måste användas för att barnen ska kunna leka. Det ska även finnas ett glashus som knyter ihop de torg som planeras mellan tornen.

Ett höghuskluster påverkar också miljön utomhus.

– Vindklimatet är en av de utmaningar som vi måste jobba vidare med, säger Susanne Arvidsson.

Solstudier som tagits fram under höst- och vårdagjämning visar också att befintlig bebyggelse väster om Södertäljevägen skuggas under förmiddagen. Från ungefär oktober till mars kommer även hus på Södermalm att påverkas. Det populära badet i Tantolunden kan komma att ligga i skugga mellan klockan 17 och 19 under augusti – då många tar ett kvällsdopp efter jobbet.

Det här planeras också

*Kajen blir ett allmänt gång- och cykelstråk

* Liljeholmsbron får en cykelramp ner till området

*Den privata båtmarinan rivs för att det ska bli ett allmänt kajstråk

*Ett glashus knyter samman de offentliga torgen

*Försvaret har gett förhandsbesked – de höga husen stör inte

*Plansamrådet pågår 1 december – 29 januari 2016.

Källa: Stadsbyggnadskontoret

Fakta