Min lokala hjälte

Märtas anteckningar klarade sig genom ett under

Höbärgning på Gillberga. På hästen sitter Märta själv. Mamma Lydia sitter i höet och pappa Gustav står i mitten med en högaffel i handen. I bakgrunden till vänster i bilden skymtar man ladugården vid Gillberga.
Höbärgning på Gillberga. På hästen sitter Märta själv. Mamma Lydia sitter i höet och pappa Gustav står i mitten med en högaffel i handen. I bakgrunden till vänster i bilden skymtar man ladugården vid Gillberga.
Märta Kraemer, född Eriksson beskrivs glad, vänlig, pratsam. Hon fick sex barn och jobbade hemma och som kyrkvaktmästare.
Märta Kraemer, född Eriksson beskrivs glad, vänlig, pratsam. Hon fick sex barn och jobbade hemma och som kyrkvaktmästare.
Märtas mamma Lydia var föreståndarinna på Inrättningen för fattiga och gamla. Hon arbetade hårt.
Märtas mamma Lydia var föreståndarinna på Inrättningen för fattiga och gamla. Hon arbetade hårt.
Brottbybor för 100 år sedan gick mycket. Fattiga fick tak över huvudet på "Inrättningen". Om detta och mycket mer kan man läsa i boken "Barndomsminnen".

1903 föddes Märta Maria Olivia Eriksson på Gillberga gård i Össeby-Garns socken.

Märta tyckte om att skriva och teckna, hela sin barndom skrev hon dagbok. Nu, över 25 år efter hennes död har hennes berättelser blivit till en bok som handlar om stort och smått i livet i Brottby för 100 år sedan.

Romantiska båtutflykter och oron för vännen Anna som blev slagen hemma, berättar Märta om.

Man får också veta hur det fungerade på den för tiden moderna ”Inrättningen” för gamla och fattiga. Precis som i böckerna om Emil i Lönneberga kallades de boende för fattighjon. Här var Märtas mamma föreståndarinna. Vänlighet härskade och ofta bjöds luffare och lumpsamlare på mat.

Boken ger levande bild av vardagen för 100 år sedan. En skillnad var att människor gick mycket mer. Ingen Brottbybo tvekade att gå en mil till Åkersberga för att ta tåget. Skulle man hälsa på en granne var det fötterna som gällde.

– Min mormor har berättat om hur de gick mellan gårdarna. Ångbåten var egentligen den enda kommunikation som fanns, säger dotterdottern Else-Marie Lundberg som tillsammans med sin familj och Össeby hembygdsförening givit ut boken.

Det var först när Märta själv var gammal, på 1980-talet som hon sammanställde sina dagboksanteckningar.

– Hon tyckte om att skriva men hade inställningen att sådant gör man när allt annat arbete är avklarat, säger Else-Marie Lundberg.

Fakta

Märta Kraemers dagbok beskriver ett lyckligt liv. Själv fick dock Märta ett sorgligt slut. November 1989 brann hennes hem Solbo i Össeby-Garn. Märta blev svart brännskadad och dog efter två månader.

Märtas bok klarar sig mirakulöst undan branden.

Boken finns nu till försäljning på Karby bibliotek.