Meliana utsedd till årets vitsippa

Meliana Schrader såg chansen att hjälpa andra. Nu prisas hon för sitt arbete med att hjälpa nyanlända kvinnor.
Meliana Schrader såg chansen att hjälpa andra. Nu prisas hon för sitt arbete med att hjälpa nyanlända kvinnor.
I över tio år har Grantorpsbon Meliana Schrader hjälpt kvinnor med invandrarbakgrund in i det svenska samhället.

Nu har hon fått ta emot utmärkelsen Årets vitsippa.

Meliana Schrader var mäktigt förvånad, men mycket entusiastisk när hon nåddes av beskedet att hon blivit utnämnd till Årets vitsippa i Huddinge kommun.

– Utmärkelsen rörde vid mitt hjärta. Det kändes oerhört hedrande och som en belöning för allt arbete vi har gjort för de nyanlända kvinnorna som sökt sig till oss, säger Meliana Schrader, ordförande för internationella föreningen för invandrarkvinnor (IFFI) i Grantorp.

Resan dit har varit kantad av mycket möda, svett och tårar.

Meliana Schraders farmor skulle komma att bli oerhört betydelsefull för henne i framtiden.

– Farmors stora mål i livet var att alla indoneser skulle få lära sig att skriva och läsa. Hon är min stora förebild, säger Meliana.

När hon växte upp kunde hon drömma sig bort och tänka att hon en dag skulle bli som farmor.

– Jag ville bli en stor kvinnlig ­ledare i Indonesien och hjälpa ­andra människor. Men min mamma sa till mig att fortsätta drömma.

Kärleken tog henne till Sverige där chansen att hjälpa andra människor till ett rikare liv dök upp.

– Jag ville ge tillbaka något till samhället och började engagera mig i olika hjälporganisationer.

Lotten föll till slut på internationella föreningen för invandrarkvinnor, som arbetar för ett mångkulturellt och jämställt samhälle. En förening hon har varit trogen i över tio år.

– Det handlar om att ge nyanlända kvinnor en introduktion till det svenska samhället, till exempel vilka rättigheter de har.

Trots att Meliana bara arbetar ideellt är hon tillgänglig 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan, 365 dagar om året.

Ibland kan hennes telefon ringa klockan två på natten. På andra sidan luren kan en kvinna med skärrad röst berätta om bråkiga förhållanden i hemmet och att hon står utanför föreningens lokal med barn och två Ikea-kassar.

– Jag hinner ibland inte fira jul tillsammans med min mans familj för att föreningens kvinnor behöver min hjälp.

Hur reagerar din man när du är borta hela tiden?

– Han har alltid stöttat mig till hundra procent, utan hans stöd hade det aldrig gått.

Hon har inga som helst planer på att dra i bromsen, snarare tvärtom.

– Så länge gud ger mig styrka och jag har en god hälsa, kommer jag fortsätta att arbeta ideellt och hjälpa andra kvinnor. Mitt mål är att inte sluta arbeta förrän jag har fyllt 85 år.

Mitt mål är att inte sluta arbeta förrän jag har fyllt 85 år.Meliana Schrader