1906 mottog hon "uppdraget" från andevärlden. Ja, enligt Hilma af Klint själv var det så. Därefter påbörjade hon arbetet med "Målningarna till templet". 193 målningar skulle det bli. Af Klint såg sig som en kanal för andevärlden. Hon ägnade ett liv åt att försöka tolka sina målningars betydelse.

"Du Hilma märker ej hur vi arbetar med dig. Varje dag förkroppsligad skall formen andligen komma till dig".

Hilma af Klint i början av 1900-talet. Några år senare påbörjade hon Målningarna till templet.

Okänd fotograf 1901/Moderna museet/Wikimedia commons

Startskottet

Den kursiverade meningen ovan finns i boken Ida Therén lägger fram på ett litet bord i Skarpnäcks biblioteks poesihörna. Det är hennes andra roman som författare och det första exemplaret av "Det osynliga templet" hon fått hem till Skarpnäck. Hon är lite förundrad över tiden som gått. Samtidigt trygg med den research hon gjort.

– Arbetet med boken har tagit mig nästan fem år, säger hon.

En avgörande händelse inträffade tolv år tidigare i samband med den första stora utställningen med Hilma af Klint på Moderna museet. Ida hade lyckats få plats i publiken och hörde föredrag av inbjudna forskare och curatorer.

– En av dem sa att det fanns ett stort material med anteckningar av Hilma af Klint som ingen ännu hade läst. Jag kände att någon borde skriva en bok. Så hörde jag en röst i mitt huvud som sade: "Det ska ju du göra".

Sedan dess har hon besökt viktiga platser i Hilma af Klints liv. Både i Sverige och Europa. Hon har studerat arkivmaterial och Hilma af Klints egna anteckningar kring arbetet och från de andliga seanser hon deltog i. De kursiverade meningarna dyker upp titt som tätt i boken.

– De är oftast från Hilma af Klints egna anteckningar, säger Ida Therén.

Den uppmärksamhet Hilma af Klint får nu upplevde hon aldrig före sin död 1944. Den skulle komma långt, långt senare.

Rekordet i New York

Ida Therén ser utställningen på Moderna museet 2013 som Af Klints stora internationella genombrott. En utställning i New York 2018-2019 lockade över 600 000 besökare. Det blev rekord för världskända Guggenheimmuseet.

Af Klint räknas nu som en viktig abstrakt pionjär.

– Men jag tror inte hon såg sig själv som en abstrakt konstnär, utan som en andlig konstnär som kanaliserade budskap från andevärlden.

Hilma af Klint 1907. "Altarbild nummer 1" ur grupp 10. Tillhör "Målningarna till templet".

Albin Dahlström/Moderna Museet/Wikimedia commons.

Varför ville du skriva boken?

– Kvinnohistoria, andlighet, konst och litteratur är mina stora intresseområden. Hilma af Klint prickade in allt av detta.

Konflikt pågår

Just nu pågår en konflikt om Hilma af Klints konst, där styrelseordföranden i stiftelsen som äger konstverken inte vill att de ska visas för allmänheten. Något Dagens Nyheter rapporterat om. Ordförande Erik af Klint hänvisar till stiftelsens stadgar där det står att detta ska vara ”tillgängligt för den som söker andlig kunskap”.

– Jag tycker inte att jag har tillräckligt med information för att kommentera konflikten, säger Ida Therén.

Vad tänker du om att boken kommer samtidigt som detta?

– Ja, det är ju ett lite intressant sammanträffande. Men jag hoppas att det kommer något positivt ur det hela och att det leder till att fler lär känna Hilma af Klints konstnärsskap och budskap.

Hilma i jag-form

Någon fackbok är det inte, även om den också lutar sig mot verkliga händelser, anteckningar och dagböcker. Det är en historisk roman skriven i jag-perspektiv med modernt språk. Handlingen utspelar sig 1928, dagarna kring en spiritistisk konferens i London. Förlaget beskriver den som en fri fantasi om af Klints konstnärskap och nära relationer i både den fysiska och andliga världen.

Ida Therén i Bagarmossenskogen där hon brukar vandra. Vägen till färdig bok har varit lång. Under ett par år flyttade hon hem till sina föräldrar och hade därifrån ekonomisk möjlighet att helt fokusera på bokarbetet.

Anders Björklund

– Problemet är att det finns väldigt lite bevarat om hennes privatliv. I stället har jag fått lära mig om människorna ikring henne. Jag har använt min konstnärliga frihet, men samtidigt gjort mitt bästa för att ge henne en rättvis skildring.

Ser du dig själv som ett medium för Hilma af Klint?

– Det lämnar jag öppet, säger Ida och skrattar.

Ida Therén berättar om boken vid flera framträdanden i Stockholmsområdet. Bland annat den 22 april på Skarpnäcks bibliotek och den 6 april på nya Hilma af Klint Center på Adelsö.