Hur fungerar integrationen ute i kommunerna

Anna Skagersten, här tillsammans Cecilia Borin och Jacklin Josefson från Migrationsverket.
Anna Skagersten, här tillsammans Cecilia Borin och Jacklin Josefson från Migrationsverket.
Migrationsverket besökte i veckan Lidingö stads Integrationsenhet för att studera hur flyktingmottagning fungera i praktiken.

I måndags fick Lidingös Integrationsenhet besök av Migrationsverket. Syftet var att Migrationsverket med egna ögon skulle se och lära hur Lidingö stad arbetar med mottagning och integration av främst kvotflyktingar*.

– Vi vill se hur kommunerna arbetar rent praktiskt med mottagandet av flyktingar och då vi sedan länge har ett bra samarbete med Lidingö ville vi komma hit för att ta del av erfarenheterna på plats, säger Cecilia Borin, kvalitetschef på Migrationsverket.

Något chefen för integrationsenheten tycker är positivt.

– Det är väldigt positivt att Migrationsverket på eget initiativ kontaktade oss för att komma hit och ta del av hur vi arbetar med integration och mottagande av kvotflyktingfamiljer. Samarbete och kontakten mellan oss som kommun och Migrationsverket är en nyckel för att stärka integrationsarbetet, säger Anna Skagersten, chef för Lidingö stads integrationsenhet.

Kommunerna ansvarar för att ordna med bostad, utbildning och annat stöd för att de som kommer som kvotflyktingar ska kunna integreras på bästa sätt. För 2017 beräknas 3 900 personer komma till Sverige som kvotflyktingar. Lidingö har i år hittills tagit emot åtta familjer.

*En kvotflykting är en person som befinner sig utanför hemlandet och som Migrationsverket och UNHCR (FN:s flyktingorgan) bedömer är så utsatta att de måste vidarebosättas till tredje land. Personerna har permanent uppehållstillstånd. Kvotflyktingar ingår i det totala antalet nyanlända som varje kommun ska ta emot enligt bosättningslagen.