Mikael Damberg om brandstationen som manlig utpost

Enhetschef Lena Asklund på Täby brandstation och inrikesminister Mikael Damberg (S)
Lena Asklund, enhetschef på Täby brandstation, och inrikesminister Mikael Damberg (S).
Täby brandstation är Storstockholms brandförvars största. Trots det finns bara två kvinnor i deras brandbilar.
– Det finns många kvinnor som klarar kraven för att vara brandmän, säger inrikesminister Mikael Damberg (S), som träffade Täby och Danderyds brandmän just på kvinnodagen.

Brandstationen i Täby, som servar både Täby och Danderyds kommuner, ingår i Storstockholms brandförsvar, som i sin tur samarbetar med sex andra grannkommuner. Inrikesminister Mikael Damberg (S) besökte på fredagen brandstationen för att bland annat höra om samarbetskulturen och det jämställdhetsarbete som pågår där.

Har byggt om – för att öka jämställdheten

– Förr pratade vi om damernas dusch. Den låg längre bort och var svårtillgängligare från vagnhallen. Nu hinner de till bilarna lika snabbt som männen, säger enhetschef Lena Asklund, om en viktig fysisk aspekt av jämställdheten på brandstationen.

På Täby brandstation jobbar i dag två kvinnor som heltidsbrandmän. När inrikesminister Mikael Damberg var på besök på internationella kvinnodagen den 8 mars var dock inte någon av dem i tjänst. På Ljusterö pågår ett försök att rekrytera fler kvinnor som deltidare, berättade ledningen.

– Jag fick just ett mejl från en kvinna som ville testa, säger Lena Asklund.

”Inga problem att rekrytera”

Storstockholms brandförsvar har hittills inte haft ett generellt problem att rekrytera heltidsbrandmän. Svante Borg, förbundsdirektör vid Storstockholms brandförsvar, säger att andra räddningstjänster däremot tvingas rekrytera ”direkt från gatan” och själva utbilda för att klara sommarbehovet.

– Vi har på heltidssidan inga problem att rekrytera kompetenta brandmän för vi drar från andra brandkårer, men det är inte 2000 som står i kö längre, konstaterar Svante Borg.

Brandmannen är just man

I dag jobbar räddningstjänsten med moderna metoder och teknik vid olyckor och bränder, men bilden av den klassiska brandmannen har inte ändrats. Den typiska brandmannen är helvit och man, enligt statistiken.

– Det tittar på oss och ser ingen kvinna. Då tittar de på polisen och ser att det är fler där. Det är för mycket fokus på att bära, lyfta och springa, anser Svante Borg om räddningstjänstens rekryteringsproblem.

Fokus på samordning, teknik och skogsbränder

När Mikael Damberg tar sig tid att fika med ”mannarna” i brandstationens vardagsrum hamnar fokus inte så mycket på jämställdhet utan istället på ny teknik och behovet av effektivare samarbeten mellan olika räddningstjänster vid skogsbränder. Regeringen ger mer pengar till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att köpa in slangar, kommunikationsutrustning och göra en upphandling av helikoptrar, som kan rycka in för att bekämpa stora skogsbränder.

Minister Mikael Damberg, enhetschef Lena Asklund och brandman Alexander Rådström på Täby brandstation.

Regeringen vill tvinga fram mer samarbete

Kommunerna ska också tvingas att skapa bättre vägar för samarbete vid stora olyckor och bränder, en lärdom som dragits av brister vid de stora skogsbränderna i somras. Storstockholms brandförsvar, där de kommunala räddningstjänsterna har gemensam 24/7-verksamhet och är vana att hjälpa varandra är en förebild, säger inrikesminister Damberg.

– Det ger mycket större slagstyrka och man släcker snabbare.

Mikael Damberg har inte vikt kvinnodagen till besöket på Täby brandstation för att göra ett politisk utspel. Men han säger efteråt till Mitt i att det behövs fler kvinnor där.

– De tvekar om räddningstjänsten vill ha dem. Den bilden måste vi ändra på.

Kritik mot brandmansutbildningen

Förbundsdirektör Svante Borg förklarar för Mikael Damberg att Skydd mot olyckor-utbildningen ”har inte tagit ett enda steg för att öka mångfalden” trots att inflödet av kvinnor är fortsatt lågt och att andelen personer med utländsk bakgrund inom räddningstjänsten är marginell. Räddningstjänsten behöver mer mångfald för att nå fram till alla, det gäller även språkkompetens.

 

Enhetschef Lena Asklund, som i sin roll driver utvecklingen på brandstationen, håller med om att lösningen är att få fler kvinnor att söka SMO-utbildning och sedan få dem att stanna i yrket.

Vad gör du för att få fler kvinnor som kollegor på Täby brandstation?

– Vi försöker vara en attraktiv arbetsplats och vi visar upp att det finns kvinnor och inte bara män när vi har studiebesök och besöker skolor, säger Lena Asklund.

Fakta

Täbys brandstation är störst i Stockholm

Täby brandstation servar geografiskt både Täby kommun och Danderyds kommun. I distriktet bor omkring 102 000 personer.

Täby brandstation är Storstockholms brandförsvars största med över 80 anställda, som arbetar operativt. På stationen finns även tre ambulanser med cirka 20 anställda.

För att kunna söka en tjänst som heltidsbrandman krävs utbildningen Skydd mot olyckor (SMO) eller motsvarande utbildning enligt kravprofil. SMO är en tvåårig eftergymnasial utbildning som finns på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) skolor i Sandö och Revinge.

Storstockholms brandförsvar är ett kommunalförbund där 10 kommuner samarbetar. Kommunerna är Danderyd, Lidingö, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö, Österåker.

Inom Storstockholms brandförsvar arbetar utöver brandmän bland annat  brandingenjörer, IT-experter, personalstrateger, ekonomer och ledningsoperatörer. Totalt 750 anställda.

Källa: www.storstockholm.brand.se
Fakta

MSB: Endast 3,8 procent kvinnliga heltidsbrandmän

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) stödjer utvecklingen av jämställdhet och mångfald i kommunal räddningstjänst, bland annat genom att finansiera forskning inom området.

Räddningstjänsterna rycker fortfarande ut på bränder, men har också uppdraget att förebygga olyckor överallt. Ändå ser dagens brandman nästan exakt likadan ut som i gårdagens brandkår. Han är helsvensk och han är man.

Bara 3,8 procent av heltidsbrandmännen och 5,2 procent av deltidsbrandmännen i Sverige är kvinnor. Övrig mångfald är svår att mäta, men mycket få personer med utländsk bakgrund arbetar inom räddningstjänsten.

Kommunala kombitjänster ser allt fler som en lösning för att klara räddningstjänsten i de små kommunerna – men också för att locka kvinnor till att bli deltidsbrandmän. I Gränna utanför Jönköping finns en brandsköterska, hon är undersköterska kombinerat med deltidsbrandmän.

Nätverket jämställd räddningstjänst: http://njr.nu

Nätverket för kvinnor inom räddningstjänsten: http://www.kirtj.se

Antagningsstatistik för utbildningen till brandman

Ungefär lika många kvinnor söker till Skydd mot olyckor-utbildningen varje år procentuellt sätt. Trenden är att något fler kvinnor tas in, även om det dippade våren 2018. Läs den kompletta intagningsstatistiken här.

Totalt antal sökande var 658 (vt 2019), av dem var 98 kvinnor (15 %) och 560 män. Totalt antogs 112 personer till utbildningen, av dem var 25 kvinnor (22 %) och 87 män.

Totalt antal sökande var 816 (ht 2018), av dem var 119 kvinnor (15 %) och 697 män. Totalt antogs 117 personer till utbildningen, av dem var 24 kvinnor (21 %) och 93 män.

Totalt antal sökande var 599 (vt 2018), av dem var 91 kvinnor (15 %) och 508 män. Totalt antogs 120 personer till utbildningen, av dem var 17 kvinnor (14 %) och 103 män.

Totalt antal sökande var 917 (ht 2017), av dem var 138 kvinnor (15 %) och 779 män. Totalt antogs 114 personer till utbildningen, av dem var 24 kvinnor (21 %) och 90 män.

Totalt antal sökande var 746 personer (vt 2017), av dem var 108 kvinnor (14 %) och 638 män. Totalt antogs 119 personer till utbildningen, av dem var 23 kvinnor (19 %) och 96 män.

Källa: msb