Miljardlån lyfter skolor

Eleverna i klass 3A på Storvretsskolan gillar sitt nyrenoverade klassrum. ”Det är finare än vårt gamla. Det är stort, fina färger på golven och bra pysselrum”, säger Maria Yildiz. De närmaste åren ska många av kommunens skolor och förskolor gå samma väg.
Eleverna i klass 3A på Storvretsskolan gillar sitt nyrenoverade klassrum. ”Det är finare än vårt gamla. Det är stort, fina färger på golven och bra pysselrum”, säger Maria Yildiz. De närmaste åren ska många av kommunens skolor och förskolor gå samma väg.
Åratal av kaos, runtflyttningar och verksamhet i paviljonger väntar Botkyrkas barn och unga.

Men också nya skolor och efterlängtade renoveringar av gamla slitna lokaler.

Nu rekordsatsar Botkyrka kommun på skolan och förskolan.

– Dels handlar det om att skapa en bra miljö för lärande, dels om att skapa attraktiva skolor så att vi kan konkurrera med andra aktörer, säger Ebba Östlin (S), ordförande för utbildningsförvaltningen.

Botkyrka växer och barnen blir fler, samtidigt som underhållet är eftersatt. De närmaste tre åren lägger Botkyrka nästan 1,2 miljarder kronor på att bygga nya skolor och förskolor och renovera gamla lokaler.

Det är framför allt byggnader från 70-talets miljonprogram som omfattas. De byggdes ungefär samtidigt och nu behöver de renoveras – flera rapporter vittnar om undermålig inomhusmiljö och fuktskador på många håll.

För förskolorna används den så kallade Violenmodellen – man bygger en ny förskola ovanpå den gamla grunden. Man sparar 10–15 miljoner per förskola, men under tiden måste eleverna gå i paviljonger. Tanken är att ha en uppsättning paviljonger i Alby, Fittja, Norsborg, Hallunda och Storvreten och sedan rotera barnen från de olika förskolor som ska renoveras.

– Med den speciella lösningen som vi har blir det evakueringslösningar. Där måste man ju byta lokaler. Men det är så positivt att man gör de här satsningarna, så efterlängtat, säger Ann-­Catrin Norrevik, utbildningschef på kommunen.

För att kunna göra alla investeringar måste kommunen låna. Totalt beräknas kommunens upplåning öka med över en miljard kronor fram till 2018, mycket på grund av skolsatsningen.

– Det är en bra investering i barnen. Dessutom kommer ju skolorna att stå kvar i många år. Vi hinner betala, säger Ebba Östlin.

Men de enorma satsningarna fortsätter efter 2018. Fram till 2022 kommer man att behöva fortsätta lägga stora summor på att rusta upp skolor och förskolor, säger Ebba Östlin.

– Vi behöver titta på andra lösningar. Till exempel att ett byggbolag bygger en skola där sedan kommunen hyr in sig under lång tid.

Fakta

Här är skolorna som ska renoveras och byggas

Hösten 2014:

Förskolan Prästkragen. Ny byggnad på samma plats. 15 miljoner.

Första halvan av 2015:

Ny 12-avdelningsskola i Alby­dalen, Tranan. 92 miljoner.

Rikstens skola etapp 2. 100 miljoner.

Andra halvan av 2015:

Förskolan Granen. Ny byggnad på samma plats. 35 miljoner.

Förskolan Lysmasken. Ny byggnad på samma plats. 35 miljoner.

Ny förskola i Riksten, Vega. 55 miljoner.

2016:

Förskolan Måsen. Ny byggnad på samma plats. 35 miljoner.

Oklar byggstart:

Upprustning Björkhaga skola. 100 miljoner.

Upprustning Falkbergsskolan. 30 miljoner.

Dessutom:

500 miljoner är avsatta för upprustningar i flerårsplanen. Bland annat till ny skola i Hallunda.

180 miljoner till inventarier, upprustning av kök och lokalanpassningar.