Miljökrav drabbar krogar

”Det har inte varit någon dialog med oss småföretagare, utan nu ska det införas bums”, säger Angelica Larsson som driver restaurang Råshaga.
”Det har inte varit någon dialog med oss småföretagare, utan nu ska det införas bums”, säger Angelica Larsson som driver restaurang Råshaga.
Att fett inte ska ner i avloppet är de flesta överens om.

Men att Solnas restaurangägare själva ska stå för kostnaderna är mer kontroversiellt.

– Det hotar hela min verksamhet, säger krögaren Angelica Larsson.

Sedan cirka ett år tillbaka äger och driver Angelica Larsson och hennes sambo restaurang Råshaga på Södra långgatan i Vasalund. Det är en traditionell svensk kvarterskrog med såväl stekta köttbitar som friterade rätter på menyn.

Innan Angelica Larsson bestämde sig för att gå in i krogbranschen hörde hon sig för hos kommunen hur det låg till med fetthanteringen i Solna. Restaurangen saknar nämligen fettavskiljare, och tanken på att behöva köpa in en ny sådan redan från starten gjorde hennes osäker.

– På miljö- och hälsoskyddsförvaltningen sa de att det inte fanns några sådana planer alls just nu, utan att de låg flera år framåt i tiden, säger Angelica.

Det fick henne att slå till och sedan dess har hon sakta men säkert utvecklat restaurangen.

Förvåningen blev därför stor när en konsult från kommunala Solna vatten för några veckor sedan dök upp på restaurangen och förklarade att nu skulle alla restauranger skaffa fettavskiljare, och det inom sex månader.

– Han sa att det skulle kosta en sisådär 200 000–300 000 kronor, och det var rent hutlösa pengar om man bara skulle leasa en.

Var fettavskiljare skulle placeras kan hon inte heller förstå.

– Då får vi bila upp golvet och dra om alla ledningar. En småföretagare kan inte bara hosta upp pengar sådär.

Angelica föreslog för konsulten att hon kunde installera en mindre fettavskiljare direkt på avloppet, vilket skulle kosta cirka 50 000 kronor. Men det köpte inte konsulten.

I dag samlas allt fett från stekbordet och fritösen upp i hinkar som sedan hämtas av en firma som tillverkar biogas och biodiesel av det.

– Så gör de flesta restauranger som jag känner till. Det fettet vi släpper ut kommer från tallrikarna när vi diskar, och det är inte så mycket. Alla diskar ju disk hemma, säger Angelica Larsson.

Förutom att hon känner sig lurad av Solna kommun, så tycker hon även att det är fult att skjuta över hela ansvaret på just krögarna.

– Det har inte varit någon dialog alls med oss småföretagare, utan nu ska det bums införas. Det är lite som att be taxibolagen betala för trasiga vägar, eller att Konsum ska betala för nedskräpning med glasspapper, säger hon.

André Meyer, projektchef på Solna vatten, menar att införandet av fettavskiljare är nödvändigt. De senaste åren har man haft stora problem med gigantiska fettproppar som orsakar stopp i vattenledningarna.

En propp i ledningen till Käppalaverket var över 1,2 meter bred.

– Vi fick spola i fyra månader för att den skulle lossna, berättar han.

Sammanlagt måste cirka 500 verksamheter i Solna installera de nya fettavskiljarna.

De som monteras direkt på avloppet, som Angelica själv föreslog, är inte tillräckligt effektiva, menar André Meyer.

Allan Klingström (KD), styrelseordförande för Solna vatten, menar att det måste ha skett ett missförstånd mellan konsulten och Angelica Larsson.

– Det finns betydligt billigare och mindre apparater än för de summorna du nämner. Och de behöver inte placeras i restaurangen, de kan grävas ner ute på gatan också.

– Vi ska absolut inte slå ihjäl några småföretagare, menar han och uppmuntrar Angelica och andra berörda att förhandla ordentligt om priset.

Fakta

Dessa har fettkrav

Följande verksamheter måste ha fettavskiljare:

Bageri, kafé, catering, charkuteri, friteringsanläggningar, livsmedelsbutik, hamburgerbar, mottagningskök, personalmatsal, pizzeria, restaurang, salladsbar, konditori, storkök, rökeri, gatukök samt sushirestaurang.