Miljoner satsas för att få unga att idrotta

Att vara fysiskt aktiv gynnar hälsan, både på kort och lång sikt.
Att vara fysiskt aktiv gynnar hälsan, både på kort och lång sikt.
Skärholmens unga idrottar betydligt mindre än ungdomar i de flesta andra stadsdelar i Stockholm. Det ska en idrottskoordinator försöka ändra på.
Även Rågsved får en idrottskoordinator. I Tensta är modellen redan på plats.

Stockholm är en ojämlik stad, när det gäller ungas idrottande. I Skärholmens stadsdel tränar till exempel bara 40 procent av högstadiepojkarna två gånger i veckan, och i Tensta 38 procent, medan siffran är 64 procent i Bromma. Det visar ”Ung livsstil”, en forskningsrapport om ungas idrottande i Stockholm.

För flickor i Skärholmen är siffran ännu lägre, 28 procent.

Det här vill stadens styrande politiker ändra på. I budgeten för 2017 satsar man fyra miljoner kronor på tre idrottskoordinatorer som ska arbeta i Tensta, Skärholmen och östra söderort (troligen Rågsved).

– Det finns många skäl att göra idrottandet mer jämlikt. Börjar man idrotta tidligt ökar chansen att man får ett hälsosamt liv även längre fram. Det är också bra för skolresultaten. Dessutom får den som idrottar i föreningar ett nätverk som man får fördel av senare i livet, säger idrottsborgarrådet Emilia Bjuggren (S).

Tanken är att idrottskoordinatorn ska stärka det lokala idrottsföreningslivet, som är svagare i dessa områden än i många andra delar av Stockholm. Hen ska hjälpa till att bygga upp och utveckla de föreningar som redan finns, och försöka locka dit både flickor och pojkar bland annat med gratis prova på-verksamheter.

I Tensta är idrottskoordinatorn redan på plats, sedan ett år.

– Där har idrottskoordinatorn ordnat prova på-verksamheter, bland annat inom dans och kampsport. När det gäller kampsport har man riktat sig mycket mot tjejerna. Det är viktigt att ha fokus på tjejer, för de rör sig över lag mindre än killarna, säger Emilia Bjuggren.

Men idrottskoordinatorerna ska inte bara stödja föreningar som redan finns. De ska också hjälpa personer som vill starta nya föreningar, med allt från hur man registrerar sig till hur man bokar tider i lokaler.

– Det är mycket man behöver kunna för att starta en förening, och den kunskapen kan de bidra med, säger Emilia Bjuggren.

För att nå ungdomarna ska idrottskoordinatorerna bland annat ta kontakt med skolor och fritidsgårdar, använda sociala medier och försöka hitta nyckelpersoner med breda nätverk i områdena.