När miljonprogrammet kom till bruksorten

Ett flygfoto över Väsby år 1960.
Ett flygfoto över Väsby år 1960.
Vy över centrala Väsby idag.
Vy över centrala Väsby idag.
Där centrum ligger var bara åkermark.
Där centrum ligger var bara åkermark.
Arbetarbostäder vid Väsby villastad ca 1915. Optimusfabriken i bakgrunden.
Arbetarbostäder vid Väsby villastad ca 1915. Optimusfabriken i bakgrunden.
Skördetröska på Vilunda gärde 1960-tal.
Skördetröska på Vilunda gärde 1960-tal.
Medborgarhuset på Centralvägen invigdes 1962.
Medborgarhuset på Centralvägen invigdes 1962.
Bengt Sparrman i grävmaskin tar första spadtaget till Väsby Centrum 1970.
Bengt Sparrman i grävmaskin tar första spadtaget till Väsby Centrum 1970.
Lions Julmarknad i hörnet Centralvägen-Kvarnvägen 1963.
Lions Julmarknad i hörnet Centralvägen-Kvarnvägen 1963.
Utsikt söderut över Optimusområdet 1973. Optimusvallens omklädningsrum i förgrunden.
Utsikt söderut över Optimusområdet 1973. Optimusvallens omklädningsrum i förgrunden.
 Bengt Sparrmann inviger Mälarbron 1981.
Bengt Sparrmann inviger Mälarbron 1981.
Höskörd på Vilunda gärde ca 1910.
Höskörd på Vilunda gärde ca 1910.
Ett ögonblick innan miljonprogrammet och förortsestetiken kom till Väsby har fångats från ovan. Lantmäteriet har påbörjat publiceringen av samtliga flygfoton från 60- och 70-tal och bilderna visar ett Väsby utan centrum och Dragonvägen höga hus.

Året var 1960 och Upplands Väsby beskrevs bäst som en bruksort där Väsby Verkstäder och Optimus stod för arbetstillfällena. Järnvägen hade gått genom orten sen 1860-talet men än skulle det dröja några år till dess att pendeltågen skulle börja rulla och arbetspendlarna skulle flytta ut till villorna i Väsby.

Det är ett ögonblick från en svunnen tid som fångats från ovan i lantmäteriets flygfoto. Nu har arbetet med att publicera de historiska bilderna från 60- och 70-tal på lantmäteriets hemsida påbörjats.

– Flygfoton är intressanta när till exempel vill veta mer exakt var ett äldre hus eller byggnad låg när ny bebyggelse har ersatt de gamla husen, säger Roland Storm, lokalhistoriker.

1960 bestod Väsby främst av arbetarbostäder, småhus omkring industrierna. Många av dessa villor står kvar idag men flera revs i samband med att Optimus industriområde utveklades och Mälarvägen och bron drogs fram.

– Många människor levde hela sitt liv i Väsby, man både jobbade bodde här. Därför fick Väsby en helt anan identitet än andra samhällen som växte fram under 60-talet som renodlade förorter utanför Stockholm, så kallade sovstäder.

Men efter andra världskriget började Väsbyhem satsa på flerfamiljshus. Längs Centralvägen och vid Björkvallavägen syns flera lägenhetshus som står kvar idag. Men fler skulle komma.

– Den största förändringen under 60- och 70-talet är bygget av Väsby centrum och de blå husen på vad som än gång var Vilunda gärde.

Bygget av Väsby centrum påbörjas 1970. Foto: Roland Storms Väsbyarkiv

På flygfotot syns det att marken där Väsby centrum ligger fortfarande var helt obebyggd år 1960. Vid Vilunda låg öppna fält och gärden men i slutet av 60-talet och början 70-talet exploaterades marken när Väsby skulle dra sitt strå till miljonprogrammet. Från år 1965 till 1975 ökade befolkningen från 13 000 till 30 000 invånare.

– Kurt Evert Glemne som var vd för Väsbyhem tyckte inte att människor skulle bo i höghus, då hade vi varit fåglar. Han ville att även boende i hyreshus skulle få bo med en markbit. Den filosofin har utformat många områden i Väsby.

I den andan planerades låghusen vid Kavallerigatan och Ekebo/Smedby. Men på Bostadsstyrelsens initiativ uppfördes även de åtta höghusen på Dragonvägen.

 

Från att ha varit ett samhälle utan stora förändringar ändrade Väsby karaktär. Stockholm var inne i en expansiv fas och allt fler bosatte sig längre utanför stan.

När pendeltågen började gå till Märsta 1969 valde många som arbetade i Stockholm att bosätta sig utanför stan. Redan då var de centrala bostäderna dyrare och familjer som drömde om radhus och villor hittade billigare alternativ utmed pendeln.

– Ett tag var Väsby en blandning mellan bruksort och förort där många människor arbetade på industrierna och andra pendlade in mot Stockholm, säger Roland Storm.

Fakta

1960

  • 8820 personer bor i Upplands Väsby.
  • Flygplatsen Arlanda öppnar för allmän trafik. Lars Gullstedt inser att flygplatsen kommer innebära en stark utveckling i norra Stockholm och 1968 köper han loss mark för att börja bygga Infra city.
  • Särskilda kvinnolöner avskaffas och en ny lag gör det möjligt för kvinnor att behålla sitt släktnamn vid giftermål.
  • En liter mjölk kostade runt 75 öre vilket motsvara 8,70 kronor i dagens penningvärde.
  • Det dröjer nio år innan pendeltågen börjar rulla från Märsta till Södertälje.
Källa: SCB, När Var hur 1960, Hundra år i Sverige, När banken tog för sig