Modulhus utreds på nytt

Här, vid Bosövägen, har Lidingö stad planerat att bygga modulhusen.
Här, vid Bosövägen, har Lidingö stad planerat att bygga modulhusen.
Nu ska modulhusen utredas igen, det är oklart om det blir ett, två eller noll hus.
Nu ska modulhusen utredas igen, det är oklart om det blir ett, två eller noll hus.
Platsvalet har kritiserats av många Lidingöbor.
Platsvalet har kritiserats av många Lidingöbor.
De omdiskuterade modulhusen på Lidingö utreds igen. Anledningen är Migrationsverkets ändrade prognos från 242 nyanlända till 183 personer.  I dagsläget vet inte kommunen om det blir ett, två eller inga hus.
Placeringen på Bosön ligger dock fast. Ett beslut som rört upp känslor bland hundratals Lidingöbor. Hur har Lidingö stad tänkt? Lokal-tidningen Mitt i reder ut de vanligaste frågorna.

Lidingö stad tar emot nyanlända med permanent uppehållstillstånd som anvisats av Migrationsverket. Två bostadsmoduler med 50 lägenheter på 18 kvadratmeter skulle satts upp till hösten och bli hem åt 50 nyanlända. Modulerna kostar 30 miljoner.

Men efter att Migrationsverket i slutet av februari sänkte anvisningstalet med 59 personer har kommunstyrelsens ordförande Anna Rheyneuclaudes Kihlman (M) gett beskedet till stadsdirektör Anna Hadenius att avvakta med inköpet av moduler.

– Vi måste göra en konsekvensanalys av vad det här betyder, om vi behöver modulerna eller om vi bara behöver ett modulhus, säger Anna Rheyneuclaudes Kihlman.

Hundratals protester

Omkring 200 mejl och protestbrev (och ett fåtal positiva) har skickats in till Lidingö stad om modulerna. Grannar har skickat runt ett förskrivet protestbrev som skrivits under av flera som bor på Bosön, i Bo och i Rudboda.

Men att avvakta med att köpa in modulhusen har inte med kritiken att göra, säger Anna Rheyneuclades Kihlman.

– Nej, det har att göra med det nedskrivna antalet och vad det ger för nya förutsättningar. Allt in-begriper ekonomi.

Mitt i har sökt flera av de som skrivit protestbreven, men ingen vill berätta mer om sina åsikter utan att vara anonym. Frågorna har tagits från breven. Citat i svaren är från Anna Rheyneuclaudes Kihlman (M).

1. Varför bygger kommunen baracker, är det inte bättre med riktiga bostäder?

Det finns inte tillräckligt med bostäder på Lidingö. Staden har försökt hyra rum av privatpersoner, men enligt Anna Rheyneuclaudes Kihlman kräver Lidingöborna en hyra på upp till 17 000, vilket de nyanlända inte har råd med. Att bygga nytt tar tid, både bygglovsprocessen och själva byggandet. Modulhusen kan sättas upp med ett tillfälligt bygglov, vilket gör att processen går mycket snabbare.

– Jag tycker inte att det här är roligt, men vi har en bosättningslag och vi måste göra vårt bästa för att uppfylla den.

2. Varför ska modulhusen ligga just på Bosön?

Eftersom modulhusen har tillfälligt bygglov får kommunen inte göra för stor åverkan på marken. Det är även lätt att dra vatten och el till husen. Platsen beskrivs av kritiker som mörk och ocentral, men det håller Anna Rheyneclayudes Kihlman inte med om.

– Det är fem minuters promenad till busshållplatsen och till mat-affären i Rudboda.

3. Varför ska 50 män bo på samma ställe?

Kommunen vet ännu inte exakt vilka, vare sig kön, nationaliteteller ålder, som ska bo i modulhusen, men det blir hem för ensamstående. De familjer som har kommit till Lidingö får bo i större lägenheter än modulhusens 18 kvadratmeter.

– Jag har stor respekt för att människor är oroliga när man adderar nytt i deras närmiljö .

4. I januari höll staden ett informationsmöte för de som bor närmast och med väldigt kort varsel. Varför bjöds inte fler in?

– Det var tajt om tid, men vi ville att informationen skulle komma från oss, så att det inte blir viskleken där någon säger apelsin i första ledet och så blir det dammsugare i sista.

Boende i Rudboda, Bo och på Bos-ön bjöds in, däremot inte studenterna på folkhögskolan eftersom de inte är skrivna på Lidingö.

Kommunen har svarat på frågor om modulhusen på sin webbsida och gjort en informationsfilm. Dessutom bjuds alla intresserade Lidingöbor in till informationsmöten under februari och mars. Det första hölls i förra veckan, det and-ra i kväll.

5. Hur ser kommunen på säkerhet och trygghet i området?

Lidingö stad kommer att göra alla nödvändiga utredningar.

– Det finns ingenting som säger att kriminaliteten ökar.

Kommunen kommer att ställa höga krav på de som kommer hit och hjälpa dem att integreras.

– Väldigt ofta är det tvärtom, de som kommer hit är väldigt taggade.

6. Hur ska integrationen fungera när de bor i baracker och inte tillsammans med
andra?

De som ska bo i modulhusen har en etableringsplan från arbetsförmedlingen och får etableringsbidrag under två års tid. Under den tiden måste de studera heltid på SFI.

– Vi jobbar med en syo för att försöka matcha ihop dem med bristyrken.

Lidingö stad samarbetar också med föreningar och näringsliv för att underlätta integrationen.

7. Vad händer med fastighetsvärdet när ett boende för nyanlända öppnar i närheten?

Enligt Ted Lindqvist, fastighetsanalytiker på Evidens, finns det inget som tyder på att priserna på fastigheter går ner när ett boende öppnar i närheten.

– Det handlar mer om läget i -regionen, hur nära det är till centrala Stockholm, bra kommunikationer, vatten och parker. Jag har svårt att se hur en mindre och tillfällig lösning skulle påverka prisbilden för bostäder, säger Ted Lindqvist.

8. Varför gör inte Lidingö som Täby och Ekerö och säger stopp till att ta emot fler?

– De har inte sagt nej, de har sagt att de inte har bostäder och därför inte kan ta emot fler tills de har ordnat boende.

Migrationsverket anvisar människor med permanent uppehållstillstånd enligt bosättningslagen. Att säga nej har inte varit ett alternativ för Lidingö.

– Det står var och en fritt att bryta mot lagar, men en kommun bör tänka sig riktigt mycket för innan man gör det.

 

LÄS MER:
Så tycker politikerna om pausen

Fakta

Dessa kommer till Lidingö

  • I år har Migrationsverket anvisat 183 personer till Lidingö. Dessa har sökt asyl och har permanent uppehållstillstånd. Under två år får de etableringsstöd.
  • Kommunerna är enligt lag skyldiga att ge boende till de anvisade personerna.
  • Lidingö stad har ont om tomma bostäder och har därför försökt få Lidingöbor att hyra ut, utan större resultat. Några får bo i Högsätrahuset, tidigare Lidingö sjukhus, som byggts om. Ombyggda kontor i Gångsätra ska ge hem åt ett 20-tal. Men det räcker inte. Därför har kommunstyrelsen bestämt att köpa två modulhus.
  • Lidingö stad har hittills klarat av att ge boende till alla som kommit till ön.
  • Förutom de som anvisats av Migrationsverket tar Lidingö emot ensamkommande barn och kvotflyktingar (som väljs ut av FN:s flyktingorgan UNHCR).
Källa: Migrationsverket och Lidingö stad