Monica är kritisk mot kamerorna

Monica Kronlund får obehagskänslor av kamerorna utanför sin lägenhet på Trondheimsgatan.
Monica Kronlund får obehagskänslor av kamerorna utanför sin lägenhet på Trondheimsgatan.
Övervakningskameror i trapphus och hiss som registrerar alla som kommer och lämnar huset. Obehagligt, tycker hyresgästen Monica Kronlund.

Men Svenska bostäder menar att de har lagen på sin sida.

Pensionären Monica Kronlund bodde i sju månader på Trondheimsgatan 11 i Husby när hennes lägenhet på Bergengatan renoverades. Under tiden i evakueringslägenheten slogs hon av övervakningskamerorna som är uppsatta både i entrén och i hissarna i fastigheten.

Först försökte hon tänka positivt och att kamerorna var bra för att hålla borta stök. Själv hade hon ju rent mjöl i påsen. Men när tiden gick började hon fundera mer och mer.

– Jag får en obehagskänsla. Man böjer sig lite, känner sig förtryckt. Vanliga människor ska inte övervakas utan anledning. Det är diktaturbeteende, säger hon.

När Lokaltidningen Mitt i besöker trappuppgången ser man tydligt den runda kameran som ser ut ungefär som de man hittar i tunnelbanevagnar. Kameran sitter i ena hörnet och ser ut att ha god uppsikt över hela entrén. På flera ställen finns skyltar som berättar att lokalen övervakas av så kallade ”trygghetskameror”.

Men vad säger egentligen lagen om övervakningskameror i hyreshus? Kameraövervakning på offentliga platser hanteras av länsstyrelsen som utfärdar tillstånd till den som vill sätta upp en kamera. Men eftersom låsta hyreshus räknas som privat område är det i stället personuppgiftslagen som gäller. Den övervakas av myndigheten Datainspektionen.

Enligt den är övervakning i trapphus enbart okej om bostadsbolaget har väldigt starka skäl och prövat alla andra utvägar som bättre lås eller väktare för att råda bot på problemen. Detta för att skydda integriteten hos boende och besökare. Det slogs fast i en dom i Högsta förvaltningsdomstolen i december förra året där en hyresvärd i Göteborg övervakade sina trappuppgångar.

Enligt Hans Kärnlöf, jurist vid Datainspektionen, ska myndigheten under hösten följa upp hur fastighetsägare följer den nya domen.

”Datainspektionen kommer då att inspektera såväl hyresvärdar som bostadsrättsföreningar som bedriver kameraövervakning i flerfamiljshus”, skriver han.

Enligt Amra Barlov, chef på Svenska bostäder i Järva, beror kamerorna på Trondheimsgatan 11 på problem i fastigheten under hösten och vintern. Personer har samlats i trapphuset och det har också pågått misstänkt narkotikaförsäljning. Men nu verkar problemen ha lugnat ner sig och om trenden fortsätter tas kamerorna bort om någon månad

– När problemet försvinner finns inte längre underlag för kameror. Men det kan återuppstå och då kan de komma tillbaka, säger hon.

Svenska bostäder har kameror på andra platser, bland annat på flera adresser i Rinkeby. I ett beslut från juni förra året slog Datainspektionen fast att dessa kameror var okej, just för att bolaget prövat flera andra alternativ innan de sattes upp.

– När vi testat alla andra lösningar går vi ut med en enkät till hyresgästerna. Om de flesta svarar att de vill ha kameror kan vi sätta upp dem, säger Amra Barlov.

Vanliga människor ska inte övervakas. Det är diktatur­beteende.Monica Kronlund

Fakta

Färre brott begås

I genomsnitt minskar brottsligheten med 16 procent i försöksområden där kameror sätts upp.

Kameraövervakning minskade brotten mest på parkeringsplatser (51 procent) och betydligt mindre i utsatta bostadsområden (7 procent) i Brå:s studie.

Källa: Brottsförebyggande rådet