Mosbricka med lyxbelysning

Vackert tycker många. Andra menar att det inte passar in och är rena Las Vegas-fasonerna på Östermalm.

Att julbelysningen har kommit upp råder det i alla fall inga tvivel om.

Nej, det är svårt att undvika ljus­chocken på Nybrogatan. Inte många centimetrar av korvkiosken är fri från belysning.

– Det kom killar med en lastbil full av lampor och det tog sex timmar att sätta upp alla ljus. Men visst är den fin, säger Inga Fortkord i kiosken.

Med knappt två veckor kvar till julafton har Östermalm och resten av innerstaden lysts upp av ljuskreationer i olika former och storlekar. Gatuköket är till exempel med i en tävling där Sveriges roligaste julbelysning ska utses.

Men det är inte bara privatpersoner och företag som dekorerat gator och hus.

Även Stockholms stad har satt upp lampor över hela city. Bland annat på Birger Jarlsgatan, Nybroplan och Smålandsgatan har vintermörkret luckrats upp av kommunalt ljus.

Tillsammans med fastighets­ägarna i city har staden satt upp nästan 600 000 led-lampor över stora delar av innerstan.

Lamporna ska skapa julstämning och drar varje dygn lika mycket energi som när 400 stockholmare dammsuger i en timme. Temat för 2012 är tradition, värme och gemenskap.

– Den här satsningen har vi genomfört för att göra Stockholm skönare och vackrare i den här mörka perioden, säger Anders Hedlund på Trafikkontoret, som är ansvariga för belysningen.

Att vi tycks behöva allt det här julljuset är egentligen inget nytt fenomen. December har varit en upplyst månad ända sedan slutet av 1800-talet.

– Det här överflödet av ljus kom med industrialiseringen och ett ökat välstånd i vårt land som gjorde att folk hade råd att konsumera, säger Jonas Engman, etnolog vid Stockholms universitet.

Ljuset och elden är dessutom klassiska sätt för människan att uppmärksamma det ovanliga och markera att det är fest.

Att lysa upp hela hus på det sättet vi ser i dag kom däremot inte till Sverige förrän på 1980- och 90-talet. Och då framförallt inspirerat av amerikanska filmer.

– Vi är inte helt vana vid just det symbolspråket. Jag tror alldeles säkert att det kan provocera somliga. Vi stör oss lätt på det som avviker från det traditionella, säger Jonas Engman.

Många tycks dock fascineras av ljuset på Östermalm. Bilder av korvkiosken på Nybrogatan sprids flitigt på bilddelningsappen Instagram. Och personalen i kiosken tycker att lamporna lyfter humöret i vintermörkret.

– Det är jättepositivt att hela staden lyser upp och här har vi det jättefint med alla girlanger över gatorna också. I den här mörka tiden behöver man ljus, säger Inga Fortkord.

Sex timmar tog det att sätta upp alla ljus på Östermalms korvspecialists kiosk. Vissa glädjer det, andra retar det. ­Oavsett vilket så hjälper ljusslingorna till att lysa upp i decembermörkret.

Fakta

Julpyntat i stan

598 798 energisnåla led-lampor har satts upp i centrum i år av Stockholms stad och fastighets­ägarna i city.

700 kWh/dygn drar alla lampor tillsammans – vilket motsvarar att 400 personer dammsuger i en timme.

12 miljoner kronor kommer projektet Stockholmsjul att kosta och det pågår i tre år.

Källa: Stockholms stad