Så mycket höjde gymnasieskolorna betygen

På Spånga gymnasium fick nästan hälften av eleverna högre kursbetyg än provbetyg.
På Spånga gymnasium fick nästan hälften av eleverna högre kursbetyg än provbetyg.
De nationella proven ska bidra till en rättvis och jämlik betygssättning av elevers kunskaper. Men i praktiken ger många gymnasieskolor glädjebetyg i förhållande till provresultaten, visar Mitt i:s kartläggning.
– I vissa fall är avvikelsen på tok för hög. Det behöver vi gå till botten med, säger Urban Vikström, rektor på Spånga gymnasium.

Mitt i har jämfört hur stor andel av eleverna i Stockholms län som vårterminen 2018 fick högre kursbetyg i matematik än vad de presterat på nationella provet. Enligt Skolverket är detta ett sätt att mäta hur jämlika betygen är, det vill säga om det krävs samma kunskaper för samma betyg på olika skolor.

Spånga ligger över snittet

På Spånga gymnasium fick 47 procent, nästan hälften av eleverna, högre kursbetyg än vad resultatet på det nationella provet i matematik motiverade, enligt de siffror Mitt i fått fram via Statistiska centralbyrån.

Det är tio procentenheter högre än länssnittet.

Ingen elev fick lägre kursbetyg än provbetyg.

Rektor Urban Vikström på Spånga gymnasium är medveten om läget, även om det underlag han har tillgång till inte helt överensstämmer med Mitt i:s, och har diskuterat siffrorna med sina lärare.

Olika förklaringar

Han påpekar att det skiljer sig åt kraftigt mellan de olika programmen.

På naturvetenskapsprogrammet fick nio av tio samma betyg på kursen som på provet – och bara sju procent fick högre betyg än provresultatet.

På naturbruksprogrammet fick nästan hälften av eleverna högre kursbetyg än provbetyg. I det fallet tror Urban Vikström att det handlar om att en stor andel av eleverna skrev F på provet, det vill säga underkänt, men sedan lyckades få godkänt betyg ändå.

– Man har helt enkelt visat på andra sätt att man har de här kunskaperna.

”Hög siffra”

Däremot finns frågetecken kring bedömningen på ekonomiprogrammet , där nästan sju av tio fick högre betyg än vad resultatet på de nationella proven motiverade.

– Det är en för hög siffra, och där behöver vi hitta en förklaring. Det kan vara så att man jobbat med vissa saker hemskt mycket, det är fullt möjligt. Men det där skulle jag behöva fördjupa mig mer i.

Tryck från föräldrar

Han framhåller samtidigt att det nationella provet görs vid ett tillfälle, och att många elever blir stressade och inte lyckas prestera av den anledningen.

– Kursen pågår under ett helt år, och det är klart att du kan visa på andra sätt att du uppnått kunskapskraven. Betygsunderlaget är större än ett enskilt prov.

Generellt sett finns det ett tryck från elever och vårdnadshavare att läraren ska ge vissa betyg, men det ska inte påverka läraren, säger Urban Vikström.

”Bedömningskultur kan skena”

– Min uppfattning är att man som lärare vill ha både hängslen och livrem vid betygssättning. Det är klart att det kan finnas en bedömningskultur på en skola som kan skena iväg. Och så är det aldrig kul att göra någon besviken. Men det måste man kunna sätta sig över.

Totalt i länets skolor fick i genomsnitt 37 procent av eleverna bättre betyg än provresultat, men det skiljer sig åt kraftigt mellan skolorna. En skola på Kungsholmen höjde exempelvis matematikbetygen för 87 procent av eleverna, medan en skola i Liljeholmen bara höjde 3 procent av matematikbetygen.

Fakta

Så här mycket höjde skolorna betygen

Mitt i:s undersökning omfattar 164 gymnasieskolor i länet. Här är andelen elever i procent i länet som fick högre betyg på kursen än på det nationella provet vårterminen 2018:

Matematik: 37

Engelska: 21

Friskolor

Matematik: 42

Engelska: 25

Kommunala skolor

Matematik: 33

Engelska: 18

Källa: SCB/Mitt i