Nationella proven väger olika i Österåkers skolor

Christina Awerstedt
Christina Awerstedt, rektor på Österåkers gymnasium.
Elever på friskolor får oftare högre slutbetyg än de presterar på de nationella proven, jämfört med kommunala gymasieskolor. I Österåker ser det likadant ut, men vad det beror på är oklart.

På måndag är det den sista dagen för den första omgången av gymnasievalen. Och på många av Stockholms gymnasieskolor skiljer sig betygssättningen markant.

Mitt i har gått igenom siffror från SCB, som Svenskt näringsliv har tagit fram, som visar skillnaden mellan betygen och nationella provresultat i matematik och engelska på alla gymnasieskolor i Stockholms län.

Tydlig skillnad

– Man kan fundera över om man är mer benägen att sätta högre betyg på friskolor. Det kan också bero på hur stora skolorna är. Om man är fler lärare är det lättare att sambedöma och om man är färre kan det vara svårare att hitta rätt nivå, säger Christina Awerstedt, rektor på kommunala Österåkers gymnasium.

Varken Österåkers gymnasium eller privata Skärgårdsgymnasiet sticker ut särskilt i granskningen. Men de visar tydligt att det är skillnad i hur privata och kommunala skolor bedömer främst matematikproven.

Anders Lundin, rektor på privata Skärgårdsgymnasiet har inget entydigt svar på varför det är så, men menar att många elever presterar sämre på de nationella proven än de egentligen kan.

Man borde avdramatisera de nationella proven

Anders Lundin, Skärgårdsgymnasiet

– En del vinner på proven, men majoriteten tror jag presterar sämre.

– Det är som vid idrott – en del gör bättre ifrån sig på träning och andra är bättre på match. Men det borde inte skilja så mycket som idag. Man borde avdramatisera de nationella proven, men i stället blir upphaussningen bara större så att eleverna är jättenervösa.

Proven mäter inte allt

Både han och Christina Awerstedt är ense om att ”snällbetyg” är ett problem eftersom det är viktigt att elevernas kunskaper dokumenteras korrekt. Samtidigt poängterar de att proven inte kan mäta allt.

– Man kan inte mäta allt vid ett enda tillfälle, det finns andra saker som man mäter vid andra tillfällen, säger Christina Awerstedt.

– Om man misslyckas med en del på ett nationellt prov så kan man visa att man klarar det vid ett annat tillfället så att man uppfyller kraven för ett visst betyg.

Österåkers gymnasium, Åkersberga

Österåkers gymnasium, Åkersberga

Anders Lundin tycker att fler lärare kan betyda mycket för bedömningen av de enskilda eleverna.

– Vi har max 20 elever i varje klass – då får lärarna mycket mer tid med varje elev än i en vanlig gymnasieklass klass med 30 elever, säger han.

– Då behöver de inte luta sig så mycket mot de nationella proven.

Hur resonerar ni när provresultat och betyg skiljer sig mycket åt?

– Vi för en ständig dialog kring detta. Varför ligger vi högre eller lägre? Men när man pratar med lärare så finns det en bra förklaring, säger Christina Awerstedt.

De nationella proven är Skolverkets stöd för en likvärdig och rättvis betygssättning av en elevs kunskaper.

Sedan 1 juli 2018 säger riktlinjerna att de nationella proven har större betydelse för lärarens bedömning än andra prov och uppgifter eleven får i skolan. Just matematik är ett bra ämne att jämföra, då resultaten är lätta att mäta.

Men Skolverket har inte har satt någon gräns för vad som är acceptabla avvikelser.

Fakta

Så många betyg avvek från proven

Andel elever som fick bättre betyg än resultatet på nationella provet (länssnitt för friskolor resp kommunal skolor inom parentes).

Matematik

Skärgårdsgymnasiet: 44 procent (42)

Österåkers gymnasium:  28 procent (33)

Engelska

Skärgårdsgymnasiet: 21 procent  (25)

Österåkers gymnasium:  22 procent  (18)

 

IT-Gymnasiet hade för få elever i underlaget för att man ska kunna dra några slutsatser

Källa: SCB, Svenskt näringsliv