Min lokala hjälte

Nils från Aspudden hyllar pardansen

Glöm tryckare på Finlandsfärjor, bugg i Malung och alkohol i mängder.

– Dans är så mycket mer, säger Aspuddenbon Nils Persson.

I nya boken ”En dansbok” hyllar han pardansen.

– Den bilden som ges i media är folk på väg till dansbandsveckan i raggarbil eller någon som knappt dansat och så tänker de att det är så dansvärlden ser ut, säger Nils Persson.

Hur ser det ut på ett dansgolv då?

– Det finns alla typ­er, som dansar både foxtrot, tango, vals och bugg. Men en del pannband hittar man nog, och folk i träningskläder. Men också finklädda så klart.

Vilken typ tillhör du?

– Jag tycker nog att det är artigt att vara hel, ren och fin. En skjorta kan man ha, en struken t-shirt går bra det med.

Några gånger i månaden tar Nils en svängom, ibland på Dans In i Liljeholmen. Och det är från de sviktande parkettgolven runt om i stan som han har samlat material till boken ”En dansbok”.

Ingredienserna är smaskiga med kärlek, glädje och svartsjuka.

– Om en som är ute och dansar mycket träffar en partner som inte dansar alls så kan den personen nog tycka att det ser lite väl intimt ut ute på dansgolvet. Och så är det ju, det kan blossa upp känslor när man gnussar.

I boken får man lite tips på hur man kan hantera sådana situationer. Den innehåller även dikter och intervjuer med dansband och har, redan innan den getts ut, blivit populär bland dansarna.

– Jag tror att många som dansar känner igen sig.

Vet du någon som träffats så?

– Ja, Björn ”babybjörn” Jakobson träffade sin partner på ett dansgolv på Skansen. Jag skickade ett ex av boken och han har sagt att han gillar den.

Bästa dansen att kunna?

– Själv är jag en hejare på foxtrot, men vals är alltid bra att kunna ifall man gifter sig någon gång.