ANNONS

Vera Nilsson och Siri Derkert drev igenom tunnelbanans konst

Konstnärerna Siri Derkert och Vera Nilsson.
Siri Derkert och Vera Nilsson var konstnärer som kämpade för att tunnelbanan skulle utsmyckas.
Vad vore Stockholms tunnelbanan utan all konst? Det har vi Vera Nilsson och Siri Derkert att tacka för.
– Utan dessa två hade vi nog inte haft lika mycket konst i det offentliga rummet, säger Stefan Hagdahl.
ANNONS

Okända stockholmare som formade stan balk

Stockholm blev inte en fantastisk stad av en slump. Bakom våra parker, byggnader och stadsdelar finns kvinnor och män som velat förändra, velat göra bättre.

I dag är många av dem nästan bortglömda – och förtjänar därför att lyftas fram.

Detta är andra delen i Mitt i:s artikelserie.


Konsten i tunnelbanan känns självklar i dag. Men det var den inte på 1950-talet. Vi har mycket att tacka konstnärerna Vera Nilsson och Siri Derkert som var särskilt drivande för att stockholmarna skulle få ta del av mer konst – även på väg till jobbet.

– De ville att fler skulle ta del av konst och funderade på vad som skulle kunna vara Stockholms ”offentliga vardagsrum” och tänkte då på tunnelbanan, säger Stefan Hagdahl, chef på Stockholm konst.

Konstnären Vera Nilsson arbetar med pelaren vid T-centralen den 19 november 1957. Titel på konstverket är "Det Klara som trots allt inte försvinner".

Konstnären Vera Nilsson arbetar med pelaren vid t-centralen den 19 november 1957. Titel på konstverket är ”Det Klara som trots allt inte försvinner”. Foto: Stadsmuseet i Stockholm/fotograf okänd

ANNONS

T-centralen var först ut att få konst

De båda drev frågan om konst i offentliga miljöer hårt och lyckades få igenom det i kommunfullmäktige i mitten av 1950-talet och tunnelbanan var en del av det. Först ut att få konst var t-centralen och Hammarbyhöjden.

Och Vera Nilsson och Siri Derkert fick själva ta sig an utsmyckningsuppdraget på t-centralen.

Siri Derkert inför arbetet med konsten på Östermalms tunnelbanestation 1962.

Siri Derkert inför arbetet med konsten på Östermalms tunnelbanestation 1962. Foto: Gunnar Ekelund

Några år senare skapade Derkert verket på Östermalms tunnelbanestation – som hon är mest känd för i dag. Verket, som ristades in i betong, föreställer bland annat kvinnogestalter.

– Det var en hyllning till feminism och fred och hennes ton var revolutionär och upprorisk. Verket skapade debatter, men är i dag något som många är stolta över, säger Stefan Hagdahl.

Fakta

Vem var Siri Derkert?

Född: På Norrmalm i Stockholm den 30 augusti 1888 och dog den 28 april 1973 på Lidingö.

Yrke: Konstnär. Hon var den första kvinnan med en egen utställning på Moderna museet i Stockholm. Siri Derkert spelade en avgörande roll för att det i dag finns konst i tunnelbanan.

Känt verk: Ristningen i betong som finns i Östermalms tunnelbana med temat jämställdhet, fred och miljö.

Vikten av offentlig konst lever kvar

Konsten i tunnelbanan är i dag så självklar att det inte är någon fråga om nya stationer ska få konst eller inte.

–När tunnelbanan nu byggs till Nacka så blir det konst på varje station. Det är härligt, för konsten gör att du får en helt annan upplevelse när du står och väntar på ett tåg.

Siri Derkerts kända konst från Östermalms tunnelbanestation.

Siri Derkerts kända konst från Östermalms tunnelbanestation. Foto: Hans Ekestang.

Tror du vi hade haft lika mycket konst i tunnelbanan i dag utan dessa kvinnor?

– Nej det tror jag inte. Om de inte hade stridit så mycket för det och fått med sig politiker och andra konstnärer så hade det nog sett annorlunda ut, säger Stefan Hagdahl.

Fakta

Vem var Vera Nilsson?

Född: I Jönköping den 1 juni 1888 och dog den 13 maj 1979 i Stockholm.

Yrke: Målare och tecknare. Hon har bland annat målat landskap och utsmyckat tunnelbanan i Stockholm. Vera Nilsson spelade en avgörande roll för att det i dag finns konst i tunnelbanan.

Känt verk: Mosaikpelaren Det Klara som trots allt inte försvinner, som finns i tunnelbanestationen T-centralen.

Andra stockholmare som format stan

Tore Wretman formade kroglivet

Född 7 maj 1916, död 13 februari 2003. Ingen annan har haft så stor betydelse för Stockholms krogliv under 1900-talet.

Lärdes upp till krögare i Paris och New York. Tillbaka i Stockholm låg han bakom framgången strax efter krigsslutet för restauranger som Teatergrillen, Stallmästaregården, Café Victoria, Källaren Diana och Operakällaren

Tore Wretman på Stallmästargården, 1960-tal

Tore Wretman ligger bakom flera anrika krogar. Foto: Okänd

Svante Berg ritade Globen

Svante Berg, 77, är mannen bakom Globen, som han ritade tillsammans med Lasse Vretblad och Esbjörn Adamson på Berg arkitektkontor.

Globen är världens största sfäriska byggnad och vann den  arkitekttävling som skulle ta fram en arena i världsklass – och på rekordfart – till hockey-vm 1989.

Svante Berg som ritade Globen.

Svante Berg åker ofta förbi Globen. Foto: Stefan Källstigen

Holger Ellgaard skildrar Stockholm genom kameran

Genom mängder av artiklar och fotografier är Holger Ellgaard, 77, en av dagens största Stockholms skildrare.

Han skriver och fotar mängder av platser och laddar sedan upp det på Wikipedia – fritt för alla att ta del av.

Holger dokumenterar den nedlagd Söderskjutbanan på gränsen mellan Huddinge och Stockholm. Foto: Stefan Källstigen

Henrik Palme köpte 1889 Djursholms gods

Född 16 september 1841, död 9 maj 1932. Finansman och bankdirektör som grundade villaförstaden Djursholm.

Sven Markelius tog funkis-stilen till stan

Född 25 oktober 1889, död 24 februari 1972. Var bland annat stadsplanerare i Stockholm. Som arkitekt ritade han Årstabron och Kollektivhuset som ligger på John Ericssonsgatan på Kungsholmen. Han ligger också bakom flera förorter, som Björkhagen, Högdalen, Västertorp, Vällingby och Farsta.

"Villa Markelius" i Stockholm (Nockeby). Arkitekt Sven Markelius egen villa från 1930

Villa Markelius i Nockeby är Sven Markelius egen från 1930. Foto: Holger Ellgaard

Augusta Lundin var Sveriges första internationella kläddesigner

Född 13 juni 1840, död 20 februari 1919. Var en modeskapare aktiv i Stockholm – men även internationellt känd för sina kläder.

 Augusta Lundin (1840-1919) var en svensk modeskapare, modehusägare, sömmerska och designer.

Augusta Lundin: Foto: Okänd

Herman Ygberg var stadsplanerare runt förra sekelskiftet

Född 5 januari 1844, död 14 december 1917. Var en ingenjör och stadsplanerare, engagerad i skapandet av trädgårdsstäder i Stockholm, vilket är ett samhälle med både småhus, radhus och flerfamiljshus.

Anna Whitlock kämpade för skolflickors rätt

Född 13 juni 1852, död 16 juni 1930. Var en kvinnorättskämpe som 1878 grundade en skola i Stockholm som sedan blev den första skolan där flickor och pojkar undervisades tillsammans.

Anna Whitlock (1852-1930) på omslaget till Hvar 8 Dag 1912.

Anna Whitlock (1852-1930) på omslaget till Hvar 8 Dag 1912. Foto: Okänd

K A Wallenberg var bankman med stora projekt

Född 19 maj 1853, död 1 juni 1938, var en finansman som grundade Saltsjöbaden och Saltsjö-Bo. Han drev också på byggprojekt som Kungliga operan, Handelshögskolan, Stockholms stadshus, Stadsbiblioteket och Sjöhistoriska museet.

David Helldén formade city

Född 1905, död 17 november 1990. Var en svensk arkitekt som bland annat ritade Hötorgsskraporna och var med och gestaltade Sergels torg.

Holger Blom var trädgårdsmästare som ritade Svampen

Född 2 augusti 1906, död 2 mars 1996. Var stadsträdgårdsmästare i Stockholm och låg bakom Stockholmsstilen – en internationellt uppmärksammad storhetstid för stans grönområden. Ritade också flera byggnader, bland annat Svampen på Stureplan.

Ebba Aspington skapade en kedja av antikvariat

Född 1884, död 1951. Grundare av Aspingtons antikvariat på Östermalm 1913. Öppnade efter det en lång rad antikvariat i stan. Sommaren 2020 läggs Aspingstons antikvariat ner efter 106 år.

Henning Orlando förändrade Kungsholmens siluett

Född 4 augusti 1914 – död 20 juni 2003. Var en arkitekt som ritade Erlanderhuset också kallat Dragspelshuset.

Erlanderhuset i mars 2011. Huset kallas så för att statsministern Tage Erlander flyttade in när det var nybyggt.

Den dåvarande statsministern Tage Erlander flyttade när det var nybyggt och huset kom därför att kallas Erlanderhuset. Foto: Holger Ellgaard

Bengt Lindroos är känd för kvadratiska former

Född 22 september 1918, död 22 augusti 2010. Var en arkitekt som bland annat ritade Kaknästornet.

Kaknästornet kaknäs

Kaknästornet syns från nästan överallt i stan. Foto: Holger Ellgaard

Jan Håfström ligger bakom Fantomenstaty

Håfström, 82 år, är en målare, tecknare och skulptör som gjort skulpturen Vem är Mr Walker? som ligger i Järnvägsparken i Stockholm.

Vem är Mr Walker? staty / konstverk av Jan Håfström som står i Järnvägsparken

På språng i Järnvägsparken. Foto: Larske

Björn Tarras–Wahlberg strider mot bygghets

Tarras–Wahlberg, 77 år, före detta direktör och generalsekreterare. Stoppade Nobelbygget på Blasieholmen.

Ulla-Brita Neibig var både först och yngst

Neibig, 71 år, är Sveriges första kvinnliga – och även den yngsta – lokföraren. Hon körde bland annat Roslagsbanan när hon var verksam.

Lise-Lott Söderlund är vd som ritat Posten

Söderlund, 49 år, är en arkitekt som bland annat har ritat Postens huvudkontor Arken som ligger i Solna.

Oscar Engelbert har skapat framtidens landmärken

Engelbert, 43 år, grundade Oscar Properties 2004. På senare tid har det stormat en del runt firmans lyxbyggen, men oavsett hur det slutar ligger Oscar Properties bakom en del byggnader som kommer prägla stadsbilden för lång tid framöver, som Norr tornen till exempel.

Norra tornen

Norra tornen syns från stora delar av stan. Foto: Holger Ellgaard

Lina Thomsgård uppmärksammar bortglömda kvinnor

Thomsgård, 42 år, startade av Rättviseförmedlingen och är en av initiativtagarna till Stockholms kvinnohistoriska museum.

ANNONS
Mitt i:s nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

Få de bästa lokala nyheterna från Mitt i Lidingö direkt i din inkorg.

Här kan du anmäla dig till fler nyhetsbrev.

Något gick fel. Vänligen prova igen!

Tack! Vi har skickat en bekräftelse till din inkorg.