Nior får ofta för högt betyg

Stavros Louca är kritisk till att lärarna får syssla med administration i stället för utbildning.
Stavros Louca är kritisk till att lärarna får syssla med administration i stället för utbildning.
Många av dem som kommer in på ett nationellt gymnasieprogram i Stockholm är egentligen inte behöriga. Det visar en undersökning från utbildningsförvaltningen.

– Lärarna gör annat än att lära ut, säger läraren Stavros Louca.

Alla ettor vid de kommunala gymnasieskolorna och vissa från friskolorna, totalt 6 220 elever, fick göra ett prov för att mäta sina kunskaper i matematik.

Resultatet är nedslående. Många gymnasieelever har för dåliga kunskaper i matematik för att klara undervisningen. Ungefär en fjärdedel av eleverna med betyget godkänt fick så låga poäng att de förmodligen inte borde ha kommit in på gymnasiet alls.

Stavros Louca är känd som expertlärare i teveprogrammet ”Klass 9A” och är coach åt många lärare. Han är inte förvånad över resultatet. Enligt honom är det pressen på den enskilda läraren som gör att betygen blir fel.

– Det är inte så svårt att sätta korrekta betyg, i alla fall inte i matematik som är väldigt mätbart. Men vill man göra skolan attraktiv i konkurrensen med andra så finns det påtryckningar uppifrån.

Han menar också att administrationsbördan får vissa att ta enkla vägar, helt enkelt för att hinna med sitt arbete.

– Många gånger handlar det inte om lärarens förmåga utan om att lärarens arbetsbelastning är för stor.

Oppositionsborgarrådet Roger Mogert (S) är oroad över rapporten.

– Vi har redan sett att de formella resultaten gått ner. Det här visar att det till och med ser värre ut än vad vi trodde.

Vad beror det på?

– Skolorna har haft svårt att ­rekrytera pedagoger på mattesidan. Särskilt efter senaste årens nedskärningar.

Socialdemokraterna vill nu införa en handlingsplan för hur skolorna ska bli bättre på matematik.

– För några år sedan hade vi till exempel mattestugor på alla skolor. Nu har det systemet fått förfalla, säger Roger Mogert.

Skolborgarrådet Lotta Edström (FP) är också bekymrad över siffrorna. Men hon tror inte, som Stavros Louca, att glädjebetygen är ett resultat av konkurrensen mellan skolorna. Snarare handlar det om att mattebetyget är så avgörande för att komma in på gymnasiet, menar hon.

– Det blir en slags felriktad snällhet från lärarens sida.

För staden finns det inga sanktionsmöjligheter mot de skolor som inte sköter sig i betygsättningen.

– Nej den enskilda läraren är ­ansvarig och det är rektorns uppgift att hålla koll. Det bästa vi kan göra är sådana här granskningar och lyfta upp frågan till ytan, säger Lotta Edholm.

Fakta

Betygen kan slå fel åt båda hållen

Här var det lättast att få G:

1. Slättårdsskolan.

2. Kunskapsskolan i Kista.

3. Jensen, Gärdet.

4. Husbyskolan.

5. Alzahraá Idealiska akademi.

… och här var det svårast:

1. Al-Azhar-skolan.

2. Intern. engelska skolan.

3. Maria elementar skola.

4. Johan skyttes skola.

5. Kunskapsskolan i Fruängen.

Källa: Utbildningsförvaltningen