Min lokala hjälte

NK – 100 år av lyx och flärd

Ljusgården 1929. Notera den så kallade operettrappan som inte längre finns kvar.
Ljusgården 1929. Notera den så kallade operettrappan som inte längre finns kvar.
Barbro Mårtensson visar en parfym.
Barbro Mårtensson visar en parfym.
Frisersalongen på 50-talet. Den låg längst upp i huset och hade fin utsikt.
Frisersalongen på 50-talet. Den låg längst upp i huset och hade fin utsikt.
Nordiska Kompaniets cykelbud redo att ge sig av på uppdrag någon gång på 1930-talet.
Nordiska Kompaniets cykelbud redo att ge sig av på uppdrag någon gång på 1930-talet.
Christian Dior i egen hög person besöker NK 1957.
Christian Dior i egen hög person besöker NK 1957.
I dag är det 100 år sedan NK öppnade på Hamn­gatan.

Ända sedan dess har det varit stans finaste varuhus.

Hela kungafamiljen fanns på plats vid invigningen. Äntligen fanns ett varuhus av klass i Stockholm. Det var ett under av elegans och modernitet. Här fanns Sveriges första rulltrappa, här fanns hissar, elektrisk belysning och kylanläggningar i livsmedelsavdelningen. Ägaren Josef Sachs och arkitekten Ferdinand Boberg hade rest runt i Amerika och Europa för att finna inspiration.

Matsalen med sina boaserade väggar är i dag det enda som återstår. Här träffar vi Göran Sachs, barnbarn till Josef Sachs.

– Jag var bara fyra år när han dog, så vi hann inte bygga upp någon relation. Men jag minns honom mycket väl.

I dag är NK en galleria. Några avdelningar från varuhustiden har överlevt, som NK Konfektyr med sina berömda mintpraliner. Men att det ”gamla NK” inte finns kvar är inget Göran Sachs sörjer.

Fortfarande lutar sig varumärket tungt mot sin historia. Redan från början var den uttalade policyn att tillgodose den övre borgerlighetens krav på kvalitet, god smak och service. Kunder från Östermalm och burgna villaområden har alltid känt sig hemma medan personalen ofta haft enklare bakgrund.

– Men det märkliga med NK, ­eller NK-familjen, att oavsett bakgrund och utbildning blev man del av familjekänslan. Man jobbade för något gemensamt, säger Göran Sachs.

NK-andan var något Josef Sachs månade särskilt om.

– Han var en föregångare i många avseenden. Han såg till att personalen fick företagshälsovård, pensioner, semesterhem. Varje morgon blev han körd till personalingången på Smålandsgatan av sin privatchaufför. Sedan gick han igenom hela varuhuset, ned­ifrån och upp, och hälsade på alla.

Josef Sachs lämnade över vd-stolen till sonen Ragnar. Men tanken fanns kvar. Göran Sachs minns hur han som barn dansade långdans med personalen genom varuhuset på julaftons morgon.

Men den berömda NK-andan hade också andra sidor.

– Josef Sachs hade en patriarkal ledarstil och ledningen var inte så vänligt inställd till att personalen organiserade sig fackligt, säger Orsi Husz, som skrev sin avhandling i ekonomisk historia om NK.

– Men de hade många förmåner och det diskuterades på styrelsemöten under 20- och 30-talet om en avliden anställds familj också kunde få pension i en tid när den sociala tryggheten inte var så utvecklad.

Som vuxen inledde Göran Sachs sin egen yrkeskarriär i huset. Han började 1973 som utbildnings­ledare för nyanställda i den så kallade NK-skolan, en yrkesskola med fokus var på distribution och detaljhandel. Nyanställda drillades i produktkunskap och kundbemötande, NK-andan fördes vidare.

– Jag var där i tre år och blev till slut rektor, 29 år gammal.

Lilly Ångman kom till NK 1943 direkt från Sofia folkskola. Hon blev kvar i 48 år.

– Jag började på konfektyravdelningen som då låg på fyra trappor. Jag tyckte det var bra, även om det var lite finare än vad jag var van vid, lite märkvärdigare. Jag kom från en arbetarfamilj.

Man kan känna sig utesluten eller provocerad av det fina, men man kan också, som Orsi Husz, se varuhuset som en del av ett slags demokratisering av konsumtionen. Redan från början var det öppet för alla att bara gå omkring och insupa atmosfären, drömma om att kunna köpa varorna.

Och här kunde kvinnor känna sig fria. 1915 hade de ännu inte rösträtt och handlingsfrihet en var begränsad. Men att gå på NK utan manligt sällskap gick utmärkt.

– Och kanske ännu viktigare var att varuhuset gav karriärmöjligheter för kvinnor, säger Orsi Husz.

.

Fakta

Företaget egentligen ännu äldre

AB Nordiska Kompaniet bildades redan 1902 när Karl M Lundberg och Joseph Leja gick ihop och öppnade varuhus vid Stureplan.

1915 flyttar NK in i sitt nya varuhus på Hamngatan. Huset ritades av Ferdinand Boberg som ville att fasaden skulle ge ett solitt och värdigt intryck och insidan skulle vara ”feststämd”. Företaget leds vid den här tiden av Josef Sachs.

Familjen Sachs sålde företaget 1991. I dag ägs fastigheten och varumärket av Hufvudstaden AB som hyr ut butiksyta till ett 100-tal avdelningar upp till fjärde planet. De översta våningarna hyrs ut till kontor.