Norrorts sista hönsgård vägrade ge upp – nu kan de se framåt igen

Fredrik Andersson med en brun höna. De är lite lugnare än de vita.
Fredrik Andersson med en brun höna. De är lite lugnare än de vita.
Längst upp i Vallentuna ligger Tarby gård, numera den enda hönsgården norr om stan.
För några år sedan var Fredrik Andersson och Marianne Holmström själva nära att ge upp.
Men de höll ut och klarar lönsamheten genom att satsa på gårdsbutik och direktförsäljning.

Till påsk sätter vi svenskar i oss nära 4000 ton ägg. De flesta kommer från enorma hönserier med bestånd på minst 20 000 fåglar. På Tarby gård, där det funnits bosättningar och jordbruk i tusen år, är skalan lite mindre.

– Det har funnits flera större anläggningar i omgivningar tidigare. Nu är vi den enda, konstaterar Fredrik Andersson. Vi har bara 3 700 hönor och det är inte någon stor mängd professionellt sett.

Höga krav

Det kan vara svårt att få lönsamhet och samtidigt leva upp till regelverket. Det ställs höga krav på hur hönshusen ska se ut och för några år sedan tvivlade han på att det skulle vara värt att slanta upp två miljoner för att bygga en helt ny inredning. Men med stöd från lantbruksnämnden gick det.

Hönsen har utrymme att spatsera runt på hyllorna. Sex tuppar finns också. De lägger förstås inga ägg men bidrar till trivseln.

Vi sätter på oss skoskydd och går in i hönsgården. Hönorna kacklar men att de är så många som 3 700 är svårt att förstå. Ljudnivån är inte särskilt hög och hönsen ger ett lugnt intryck. De bor i hyllor om två våningar utmed varsin långsida och de kan flyga och röra sig fritt. 

Alla hönor har plats och inga ligger på golvet. 

Praktikant Ylva Richtoff, Marianne Holmström och Fredrik Andersson lägger ägg i kartonger. Till påsk är det många som handlar av Tarbys ägg.

Det gäller att se till att de inte gör det, ens på natten. Då blir ägget smutsigt och måste tvättas, vilket tar dyrbar tid på en gård med massor av andra sysslor. På Tarby finns även köttkor och det odlas spannmål och vall.

Fredrik Andersson, lyfter på skynket  till värpredet. Under går ett smalt rullband som för äggen in i plockrummet där de packas i kartonger. 

Äggen från Tarby hittar man inte hos de stora livsmedelskedjorna. I stället säljs de i den egna gårdsbutiken, på restauranger och i andra gårdsbutiker. Det är ett skäl till att gården klarar lönsamheten.

Marianne Holmström i gårdsbutiken. I plastburkarna ligger hönans dagsranson av vete från gården förstärkt med näringstillskott, solrosfrön och vatten. Någon antibiotika eller hormoner förekommer inte. Det är förbjudet i Sverige.

För några år sedan stod valet mellan att lägga ner hönsen och att satsa.

– Det är alltid bättre ekonomiskt att göra något annat. Men det är det här man vill hålla på med. Och jag tror att det har vänt nu. Vi har varit nere och bottnat. Nu kan vi se framåt, säger Fredrik Andersson.

Äggen i gårdsbutiken har senast värpts dagen innan. Där säljs även honung, bivaxsalva och fryst nötkött som entrecôte och korv från gårdens Herefordkor. Färskt kött i låda går också att köpa men måste förbeställas.

Fakta

Visste du det här om ägg och påsk?

De första ägg en höna värper kallas för primörägg. De är små och anses vara en delikatess. Ju äldre hon blir, desto större ägg värper hon.

Ägg ska förvaras på högkant med spetsen nedåt. Luftfickan sitter i basen på ägget.

Äggskalet är extremt hållbart för tryck från ändarna men lättare att krossa från sidan.

Hönan producerar lika mycket skal oavsett hur stort ägget är. Därför är stora ägg skörare.

Färska ägg är godast men svåra att skala och det kan vara knepigt att baka maräng och sockerkaka på dem. 

Att äta ägg till påsk är en tradition i hela västvärlden. Hönsen gör uppehåll i värpningen över vintern och innan det fanns elbelysning kom den inte igång förrän till våren. Under den 40 dagar fastan var det inte tillåtet att äta ägg och till påsk hade det uppstått ett överskott som gjorde det möjligt att frossa i ägg. De är också en symbol för liv och Jesu uppståndelse.

Källa: Marianne Holmsström, Tarby gård. Svenskaagg.se