Nostalgiskt när Djurgårdsfärjan jubilerade

De flesta ville hellre veta veta mer om Slussen och innerstan, än om den gamla färjan. Här berättar Strömmas Alexandra Rein för en turist om Slussen och Stadsgården.
De flesta ville hellre veta veta mer om Slussen och innerstan, än om den gamla färjan.
Hundratusentals stockholmare, besökare och turister har tagit den till Grönan genom åren. Den har i det närmaste blivit en institution i Stockholms nöjesliv. I dag fyllde den 120 år – färjan från Slussen till Djurgården.

Den tar sisådär åtta-12 minuter.

Unga, vuxna, föräldrar, medelålders och äldre har i 120 år tagit den mellan Slussen och Allmänna gränd.

Förr var det finrock och hatt. De senaste decennierna har det i stället varit skinnjackor, converseskor, barnvagnar och kortbyxor.

På söndagen hyllades Djurgårdsfärjan med ett jubileumsevent, som Mitt i berättade inför söndagen.

Det var frågesport på båten och barnen kunde hämta ut gamla färjepolletter och byta dem mot klubbor.

Men framförallt var gamla färjan ”Djurgården 7” – byggd 1893 – i tillfällig trafik på sin gamla ”hemmalinje”.

Resenärerna kunde svara på frågor under söndagens jubileum.

Resenärerna kunde svara på frågor under söndagens jubileum.

Skepparen Per, i klassisk vit skjorta på befälsplatsen, berättade i det skrangliga högtalarsystemet om den gamla båten varenda gång han lämnade Slussens kaj.

Och han hade svårt att hålla tillbaka stoltheten när han berättade om linjen från sin befälsplats.

– Vi hade nyligen 30 000 resenärer på en och samma dag, och när Zara Larsson spelade på Gröna Lund hade vi 23 000 bara som skulle dit för att se henne. Det är en del som åker färjan kan man säga, sade han.

 

 

Vid 90- och 100-årsjubileet uppmärksammades också färjelinjen – men annars hör inte jubileum vanligheterna till.

– 120 år, det är många år, sade Per.

”Nostalgifärjan” gick en gång i halvtimmen under söndagen, parallellt med ”vanliga” färjan.

Inte alla förstod ”nostalgituren”

Det var dock inte självklart för en utomstående att uppfatta åldersskillnaden till ”vanliga” färjan.

– De flesta åker bara med och tar det som vilken tur som helst till Djurgården. Men vi hade faktiskt en gammal skeppare på plats i dag som kört färjan förr, sade Alexandra Rein anställd på båten, som mest fick tillbringa tiden till att förklara för tyska och amerikanska turister hur de skulle hitta i stan.

Bland de som tog en ”nostalgitur” var Conny och Conny, från tyska Essen.

Conny och Conny från tyska Essen var några som åkte med på nostalgituren.

Conny och Conny från tyska Essen var några som åkte med på nostalgituren.

De besökte Stockholm för första gången, och var inte riktigt medvetna om att de deltog på en hyllningstur.

Faktum är att de inte ens skulle till Djurgården.

– Vi skulle till Gamla stan och ta en guidad turisttur där, jag vet inte hur vi hamnade på den här båten. Det är svårt att klara sig på tyska och knackig engelska i Stockholm, sade Conny och skrattade.

Väl framme vid Allmänna gränd fick de helt enkelt ta turen tillbaka igen.

En åtta-12 minuter lång tur.

En tur hundratusentals människor gjort före dem. I hatt, rock eller converseskor.