Nu avslöjas sopfusk – i nya miljöstadsdelen

På stora skyltar berättas att Norra Djurgårdsstaden visar vägen mot en hållbar framtid. Ändå finns inte en enda återvinningsstation i stadsdelen. Och dessutom saknar hus återvinningsrum – trots att byggherrarna lovat staden att bygga sådana.
På stora skyltar berättas att Norra Djurgårdsstaden visar vägen mot en hållbar framtid. Ändå finns inte en enda återvinningsstation i stadsdelen. Och dessutom saknar hus återvinningsrum – trots att byggherrarna lovat staden att bygga sådana.
Mikael Leyi och Joel Mongård bor i ett hyresrätthus i Norra Djurgårdsstaden. I just deras hus fungerar återvinningen bra.
Mikael Leyi och Joel Mongård bor i ett hyresrätthus i Norra Djurgårdsstaden. I just deras hus fungerar återvinningen bra.
Norra Djurgårdsstaden har en miljöprofil och ska vara en hållbar stadsdel.

Men nu kan Mitt i avslöja att det fuskas med återvinningen i den nya stadsdelen.

Stockholms stad ska nu undersöka vilka fuskarna är.

I Norra Djurgårdsstaden, stadsdelen med miljöprofil, finns inte en enda återvinningsstation.

Staden har i stället skrivit avtal med byggherrarna om att det ska finnas återvinning i samtliga nybyggda hus, där man slänger glas, metall och större pappersförpackningar. Problemet är att återvinningsrummen inte alls finns i alla hus.

Förutom att det slarvas med återvinningen leder det också till att skräpet från den nya stadsdelen i stället slängs uppe i gamla Hjorthagen och att det oftare blir stökigt där.

Staffan Lorentz, exploateringskontorets projektchef för Norra Djurgårdsstaden, känner till problemen och att avtalen inte alltid efterlevs.

– Vi har hört att fastighetsägarna gör annat med de här utrymmena och de tycker att staden ska lösa sopsorteringen på annat sätt.

Hur ser ni på det?

– Vi tycker inte det är bra om man inte gör det som man bestämt. Ingen vill ju att det ska vara skräpigt runt om i området, säger han.

Enligt Lorentz är det inte aktuellt med några viten för sopslarvet i den nya stadsdelen. Stadens avtal med byggherrar och fastighetsägarna medger inte det utan staden förväntar sig att man åtgärdar eventuella avvikelser från det man gjort upp om.

Om det är byggherrarna, fastighetsägarna eller bostadsrättsföreningarna som struntat i att ha återvinningsrum vet inte staden, och det är bland annat detta som nu ska utredas.

Någon fysisk koll i husen kommer man antagligen inte att göra, utan staden utgår från att fastighetsägarna och byggherrar är ärliga och berättar om man har återvinning i husen eller inte.

Mikael Leyi och Joel Mongård bor i ett hyresrätthus i Norra Djurgårdsstaden där återvinningen fungerar bra. De har inte heller märkt av problemen som finns i andra hus i området.

– Jag påverkas inte personligen, och miljöprofilen var inte största orsaken till att vi flyttade hit, men det är ett positivt mervärde. Det är tråkigt om inte alla fyller miljöambitionerna i området, för det vore kul om de högt flygande planerna förverkligas, säger Mikael Leyi.

Men flera personer i Hjorthagen har hört av sig till Mitt i Östermalm och berättat att sopmissen gjort att återvinningsstationen på Artemisgatan allt oftare är överfull och att det blir skräpigt på gatan. Även städare på FTI har vittnat om att trottoaren runt stationen vid Hjorthagens IP har varit stökig den senaste tiden.

Enligt Annika Ahlberg, regionchef på FTI, har flera personer från Norra Djurgårdsstaden ringt och undrat när en återvinningsstation kommer dit.

– Men det kommer ingen, eftersom det inte finns med i planeringen av stadsdelen, säger hon.

Staffan Lorentz säger att det inte går att utesluta om en återvinningsstation trots allt byggs i framtiden.

– Det blir en diskussion mellan staden, förpackningsindustrin och fastighetsägarna om hur det här lämpligast ska lösas.

Fakta

Över 4 000 invånare per sopstation

I Norra Djurgårdsstaden har varje lägenhet en avfallskvarn.

I varje kvarter finns också nedkast för plast, tidningar och andra mindre pappersartiklar.

Glas, metall, batterier och större pappersförpackningar ska slängas i så kallade miljö­rum som enligt avtal ska finnas i varje hus. Dessa rum saknas dock i vissa hus, och det ska staden nu utreda.

Östermalm är den stadsdel i innerstan som har glesast mellan återvinningsstationerna. På Östermalm går det 4424 invånare per återvinningsstation och totalt finns här 16 stationer.

Motsvarande siffror för resten av innerstan är Norrmalm 4093 invånare/station (17 stationer), Kungsholmen 3860 invånare/station( 19 stationer) och Södermalm 3840 invånare/station (33 stationer).

Källa: Förpacknings- och tidningsindustrin