Nu bor Catalin hos ”mamma Lisa”

Husvagnarna totalförstördes i branden i april.
Husvagnarna totalförstördes i branden i april.
Catalin jobbar numera i familjeföretaget, som sysslar med mätteknik och byggprojekt. "I Rumänien jobbade jag mellan sex på morgonen och elva på kvällen. Det är tungt jobb för lite pengar", säger han.
Catalin jobbar numera i familjeföretaget, som sysslar med mätteknik och byggprojekt. "I Rumänien jobbade jag mellan sex på morgonen och elva på kvällen. Det är tungt jobb för lite pengar", säger han.
Marcela jobbar deltid på en blomsterbutik i Kungsängen.
Marcela jobbar deltid på en blomsterbutik i Kungsängen.
Marcela och Catalins husvagnar brann upp och allt de ägde förstördes. Då öppnade Elisabeth Hållbus upp sitt hem - och anställde Catalin i familjeföretaget.

– Vi kallar henne "mamma Lisa", säger han.

Catalin var på väg hem till lägret i Bålsta när han såg eldflammorna slå ut genom skogen. Husvagnarna var övertända och kläder, mediciner och tält totalförstördes.

– Det var poliser och människor överallt, säger han.

Polisen misstänkte mordbrand men fann inga spår efter gärningsmännen.

Branden i april hade föregåtts av veckor med trakasserier. EU-migranternas husvagnar förstördes när någon kastade stenbumlingar och yxor genom fönstren. Samma dag hade någon hällt bensin runt tälten.

Efter branden kom kraftiga regnoväder och vattnet sipprade in i de nya, provisoriska tälten. Ett tiotal personer fick sina ägodelar förstörda – för andra gången på några månader.

Kyrkan i Håtuna serverade mat och lät dem sova i kyrksalen i några dagar. Vanligt folk startade insamlingar på Facebook och bagerier skänkte gammalt bröd.

En av de som engagerade sig var Elisabeth Hållbus. Efter att ha sett misären i lägret bestämde hon sig för att öppna upp sitt hem. Marcela och Catalin, båda från Rumänien, bor sedan några veckor tillbaka i hennes och makens villa i Håbo-Tibble.

– Det började med att jag träffade en ung man utanför Lidl. Han bad inte om pengar, det enda han sa var ”snälla, duscha”. Så jag tog med honom hem till mig och lät honom duscha. Efter det lärde jag känna många av de som bodde i lägret. Vi blev vänner, säger Elisabeth Hållbus.

Numera går hon under namnet ”mamma Lisa”. Hon och Marcela, som varvar svensklektioner med ett deltidsjobb på blomsterhandeln i Kungsängen, turas om att laga mat. Varannan dag rumänskt, varannan dag svenskt.

– Sarmale! utbrister Catalin.

Kåldolmar, Rumäniens nationalrätt.

Innan han kom till Sverige arbetade han som byggarbetare i hemlandet. 17 timmars arbete per dag ger en lön motsvarande 2 000 kronor i månaden.

– Rumänien är en katastrof. Parlamentet, jobben, skolan, allt, säger han.

Han hoppas kunna stanna i Sverige. Eftersom han jobbar vitt hos Elisabeth slipper han resa hem var tredje månad.

– Jobbet är det viktigaste för mig. Här kan jag jobba och få lite pengar som jag kan skicka till min dotter.

Samtidigt som EU-migranternas situation gett upphov till engagemang och välvilja har deras närvaro också väckt ilska i området. Elisabeth Hållbus berättar att okända personer skurit sönder hennes däck och att lappar spridits i Håtuna där EU-migranter anklagats för stölder och nedskräpning.

– Jag blir chockad över hur människor beter sig. De är vanliga människor, som du och jag. Allt de vill är att jobba och försörja sina familjer. De har inte ens försökt lära känna dem.

”De är vanliga människor, som du och jag.”

Fakta